Aktivitetskravets regelverk och förutsättningar
Här hittar du information om regelverket för aktivitetskravet och dess finansiering. Flera myndigheter har i uppdrag att stötta och följa reformen. Nedan finns övergripande beskrivningar dessa uppdrag och länkar till det material som myndigheterna uppdaterar löpande.
Proposition om aktivitetskrav för försörjningsstödstagare
Regeringen gav i budgeten för 2026 besked om att aktivitetskravet ska genomföras och de ekonomiska ramarna för reformen. Mars 2026 presenterade de den proposition som tydliggör ramverket för arbetet. Aktivitetskravet föreslås träda ikraft 1 juli 2026. Kommunernas skyldighet att aktivera försörjningsstödstagare inträder efter tre månader och sker därmed 1 oktober 2026. Men redan från första dagen har de kommuner som vill möjlighet att ställa aktivitetskrav.
Propositionen: Kommuner måste erbjuda aktiviteter för personer med försörjningsstöd
Regleringen innebär en skyldighet för kommuner att tillhandahålla aktiviteter för personer som får försörjningsstöd och ett krav på dessa att delta i aktiviteter. Det innebär bland annat att:
- Den som får försörjningsstöd sedan minst tre sammanhängande månader ska delta i aktivitet för rätt till försörjningsstöd. Kommunen har möjlighet att ställa krav tidigare än så om den vill.
- Andra insatser har företräde. Utgångspunkten är att aktivitetskravet ska gälla heltid, men ska anpassas till och komplettera andra insatser och eventuell deltidssysselsättning.
- Aktivitetskravet ska anpassas till den enskildes förmåga att delta i aktiviteter. Tiden får dock inte överstiga 40 timmar per vecka.
- Aktiviteterna handlar om:
- att motivera till eller öka förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften
- att förbättra språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften
- att förbättra förutsättningar att söka arbete eller
- arbetsplatsförlagda aktiviteter (i kommuner, kommunala bolag, civilsamhällesorganisationer, regioner, myndigheter eller företag)
- Socialnämnden ska upprätta en individuell plan för aktiviteterna och innehålla rimlig tid för att söka arbete.
- Aktivitetskrav får inte ställas på individer som:
- är under 18 år
- är mellan 18 och 20 år som går i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförbar utbildning
- är sysselsatta på heltid i form av anställning, arbetsmarknadspolitiskt program, sfi, annan utbildning godtagbar för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, andra statliga, kommunala eller regionala insatser
- har uppnått riktåldern för pension
- har sjukpenning, sjukpenning i särskilda , sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning i särskilda fall, i den omfattning förmånen ges
- är föräldralediga med barn under ett år.
- Tiden i aktivitetskrav ska minskas med tio timmar per vecka för den som har barn som inte har fyllt åtta år eller är äldre men ännu inte avslutat sitt första skolår. Socialnämnden ska också anpassa aktivitetskravet utifrån möjligheten att ha tillsyn över barnet och vid bedömningen beakta i vilken omfattning kommunen erbjuder förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg.
- Om den enskilde avböjer eller uteblir utan godtagbara skäl ska försörjningsstödet nekas eller sättas ned. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden dock få avstå från att sätta ned fortsatt försörjningsstöd.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ska kunna utfärda sanktionsavgifter för kommuner vid systematiska brister i tillämpningen av aktivitetskravet. Förslaget om sanktionsavgift föreslås träda i kraft 1 juli 2027.
Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd, Regeringen Länk till annan webbplats.
SKR:s och kommunernas krav på reformen
Kommunerna och SKR tog tidigt i processen fram sex krav för att reformen ska kunna fungera väl i praktiken och leda fler från bidrag till jobb:
- Kunskapsbaserade insatser
- Insatser utan avbrott och samspel med Arbetsförmedlingen
- Digitalt informationsutbyte
- Förskola och fritidshem på heltid
- Kommunal handläggning och bedömning
- Full finansiering och implementeringsstöd
Dessa punkter har framförts löpande och självklart också i SKR:s remissvar till utredningen.
- SKR:s yttrande - Aktivitetskrav inom försörjningsstödet (pdf) Länk till annan webbplats.
- Ds 2024:29 Aktivitetskrav inom försörjningsstödet - för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet Länk till annan webbplats.
Finansiering av förslaget
Besked i regeringens budgetproposition för 2026
De ekonomiska förutsättningarna för reformen klargjordes:
- Finansiering av insatserna sker genom tillskott i det generella statsbidraget till landets kommuner. Det handlar om 1 miljard kronor för andra halvåret 2026, sedan 2 miljarder kronor årligen.
- Arbetsförmedlingen ska öka aktiviteten bland inskrivna arbetssökande med kompletterande ekonomiskt bistånd, det krävs utökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Det avsätts också medel för utvecklat systemstöd, dokumentation och nya rutiner för myndigheten (38, 66 respektive 60 miljoner kronor för åren 2026, 2027 och 2028).
- Kostnader för barnomsorg i kommunerna ersätts med 130 miljoner kronor första halvåret sedan 260 kronor miljoner kronor per år 2026 och 2027. Även detta genom tillskott till det generella statsbidraget till landets kommuner.
- Implementeringsstöd genom myndighetsuppdrag finansieras för 2026 och 2027.
Dessutom avsätts medel till Inspektionen för vård och omsorg för tillsyn och systemutveckling när det gäller kommunernas verksamhet inom aktivitetskravet. Det har också avsatts medel för IT-utveckling och administration för offentlig verksamhet. Det är däremot oklart om detta är medel som kommer att gå till kommunernas utökade behov inom de områdena.
- Regeringens pressmeddelande: En reform för att bryta bidragsberoendet och stärka Sverige Länk till annan webbplats.
- Budgetpropositionen för 2026, Regeringen Länk till annan webbplats.
Vissa myndighetsuppdrag och ytterligare bestämmelser
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att stötta implementeringen av hela regeringens bidragsreform i delar som berör socialtjänstens verksamhet. De ska ta fram och sprida kunskapsstöd om de nya regler som följer av reformen. De ska också ta fram:
- Kunskapsstöd till kommunerna för att förebygga och bryta långvarigt biståndsmottagande.
- Ett bedömningsstöd för val av lämpliga och ändamålsenliga aktiviteter inom aktivitetskravet.
- Informationsmaterial som kommunerna kan använda för att informera om jobbpremie.
- Jobbpremie, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
- Jobbpremie, Försäkringskassan Länk till annan webbplats.
Från 1 juli 2026 ska den som på grund av sjukdom är förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande eller uteblir eller avböjer deltagande i aktivitet på grund av sjukdom lämna läkarintyg. Socialstyrelsen ska ta fram en mall för läkarintyg samt ge stöd till kommunerna respektive hälso- och sjukvården för att arbeta med dessa intyg, som ska börja spridas före ikraftträdandet.
Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ta fram ett kunskapsstöd för att stärka stödet till biståndsmottagare som är förhindrade att arbeta på grund av sjukdom och saknar SGI att återgå till arbete. I det arbetet ska de bland annat:
- Beskriva ansvarsfördelning enskilt och i samverkan för ingående myndigheter, kommuner och regioner.
- Identifiera vilka insatser som förekommer för att stärka målgruppens återgång till arbete.
- Information om samordnad rehabilitering.
Ni kan ta del av regeringsuppdraget angående läkarintyg och kunskapsstöd i sin helhet här.
- Uppdrag om stärkt stöd till biståndsmottagare som är förhindrade att arbeta på grund av sjukdom (pdf) Länk till annan webbplats.
- Läkarintyg och stöd, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
- Aktivitetskravet, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Arbetsförmedlingen – förberedelser och samverkan med kommunen
Arbetsförmedlingen ska förbereda för införandet och särskilt utveckla:
- Den digitala infrastruktur som är nödvändig för ett effektivt utbyte av information mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnden.
- Dokumentation, arbetssätt och nya rutiner som underlättar en ändamålsenlig samverkan mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnden avseende personer som omfattas av aktivitetskravet.
Digitalt informationsutbyte
I samband med aktivitetskravets införande ges Arbetsförmedlingen en utökad skyldighet att dela information med socialnämnden. Socialnämnden ges också en skyldighet att lämna uppgift till Arbetsförmedlingen om de ställt aktivitetskrav enligt 12:4a eller 12:4d SoL på en enskild som är inskriven på Arbetsförmedlingen att den enskilde anvisats till aktivitet.
På myndighetens sida ”Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd” finns information till kommunerna. Där finns också inloggning till "Mina sidor för kommuner" för informationsutbyte kring enskilda. På "Mina sidor" registrerar kommunen om den enskilde anvisats till aktivitet enligt aktivitetskravet. Kommunerna har under våren fått information från Arbetsförmedlingen om rutin för att anmäla ansvarig administratör på kommunen för att få tillgång till systemet. All information och användarguide till tjänsten finns på Arbetsförmedlingens webbsida "Mina sidor".
Mina sidor för kommuner, Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats.
För personer som är aktuella på Arbetsförmedlingen och är anvisade till aktivitet inom aktivitetskravet enligt 12:4a eller 12:4d Socialtjänstlagen har också Arbetsförmedlingen rätt att ta del av vilka aktiviteter den enskilde anvisats till och vad som framkommit om den enskildes förmåga att delta i aktiviteterna. Arbetsförmedlingen får i de fallen vända sig till socialnämnden med en fråga, här kan SDK (Säker Digital Information) fylla en viktig funktion.
Fortsatt utvecklingsarbete för informationsutbyte
Lösningen med informationsutbyte genom inloggning i den externa tjänsten Mina sidor på Arbetsförmedlingens webbsida är en tillfällig konstruktion då det inte fanns möjlighet att använda SSBTEK (SammanSatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd) som normalt används för informationsutbyte mellan myndigheterna.
Den långsiktiga lösningen är att informationen omhändertas inom utvecklingsarbetet med GIF (Gemensam InformationsFörsörjning), och kommer då på sikt socialnämnden tillhanda inom samma system som andra uppgifter från uppgiftsskyldiga myndigheter
- Gemensam Informationsförsörjning – ekonomiskt bistånd
- Öppen info: GIF Ekonomiskt Bistånd, Inera Länk till annan webbplats.
Arbetsförmedlingens bedömning av deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program
En utgångspunkt för Arbetsförmedlingens förberedelser är att mottagare av försörjningsstöd som är anvisade att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid och deltar på heltid i enlighet med anvisningen, inte omfattas av aktivitetskravet. Arbetsförmedlingen gör bedömningen av om den enskilde är sysselsatt på heltid utifrån de insatser de anvisat den enskilde till. Utöver det har de gjort bedömningen att de som omfattas av vissa program alltid ska anses sysselsatta på heltid. Du hittar mer information på Arbetsförmedlingens mina sidor för kommuner (se nedan).
Arbetsförmedlingen ska även fortsatt anvisa till arbetsmarknadspolitiska program enligt gällande regelverk. Arbetsförmedlingens webbsida för aktivitetskravet uppdateras med information löpande.
Slutredovisning av åtgärder och uppnådda resultat ska lämnas senast den 15 januari 2028.
- Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd, Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats.
- Regleringsbrev 2026, Statskontoret Länk till annan webbplats.
Skolverket – information och uppföljning om utökad tid i förskola och fritidshem
Skolverket ska sprida information till kommunerna om att de har tilldelats extra medel för att erbjuda utökad tid i förskola och fritidshem för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet inom försörjningsstödet. De ska även genomföra insatser för att främja att utökad tid erbjuds.
Myndigheten ska följa upp i vilken utsträckning reformen har inneburit förändring i antalet erbjudna timmar samt redovisa resultatet av denna uppföljning fördelat per kommun. Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket inhämta kunskap och erfarenhet från Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska redovisas senast 26 februari 2027 till Regeringskansliet.
Regleringsbrev 2026 Myndighet Statens skolverk, Statskontoret Länk till annan webbplats.
Upphandlingsmyndigheten – praktiskt stöd och vägledning
Upphandlingsmyndigheten ger vägledning och erbjuder rådgivning till kommuner för att underlätta tillämpning av relevanta statsstödsregler när kommuner anlitar utförare av aktiviteter för försörjningsstödsmottagare. Upphandlingsmyndigheten uppmuntrar kommuner att ta kontakt för att ställa frågor och föra dialog inom området.
Uppdraget ska senast 30 september 2026 delredovisas muntligt till Regeringskansliet (Socialdepartementet) i den del som avser att ge vägledning. Uppdraget ska slutredovisas i samband med årsredovisningen för 2026. I redovisningarna ska särskilt uppmärksammas om det finns behov av ytterligare stöd och åtgärder.
- Statsstödsfrågor med anledning av aktivitetskravet för försörjningsstöd, Upphandlingsmyndigheten Länk till annan webbplats.
- Aktivitetskravet för försörjningsstöd kan aktualisera statsstödsfrågor, Upphandlingsmyndigheten Länk till annan webbplats.
- Regleringsbrev 2026 Myndighet Upphandlingsmyndigheten, Statskontoret Länk till annan webbplats.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) – förslag på uppföljning av regeringens bidragsreform
Regeringen har initierat en omfattande bidragsreform för att bryta bidragsberoendet. Bidragsreformen består av dels ett bidragstak, ett aktivitetskrav och en tillfällig jobbpremie för dem som lämnar försörjningsstödet för jobb, som alla syftar till att öka biståndsmottagares ekonomiska drivkrafter att nå egen försörjning, dels en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner för personer som bosätter sig i Sverige, som syftar till att skapa incitament till arbete och minska tilldragningsfaktorer för migranter.
IFAU ska ta fram ett förslag till hur en uppföljning av reformen kan göras. De ska samråd med Konjunkturinstitutet och Inspektionen för socialförsäkringen. I förslaget ska IFAU klargöra förutsättningarna för att följa upp och utvärdera bidragsreformens olika delar, vilken data som kommer att behövas för att genomföra en uppföljning och en utvärdering och, om det finns behov av fler aktörer, vilka aktörer utöver IFAU, Konjunkturinstitutet och Inspektionen för socialförsäkringen som behöver vara inblandade. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 2 oktober 2026.