Rehabiliterings­­­ansvar

När en arbetstagare får nedsatt arbetsförmåga på grund av skada eller sjukdom aktualiseras arbets­­givarens rehabili­terings­ansvar.

Arbetsgivarens ansvar avser endast den arbetslivs­inriktade rehabiliteringen och omfattar alla sjukfall och skador, även de där arbetsplatsen inte är den direkta orsaken till sjukfrånvaron. Arbetsgivaren behöver så långt det är skäligt med hjälp av stöd- och anpassningar rehabilitera arbetstagaren för att denne ska återfå sin arbetsförmåga och återgå i arbete. Det handlar om åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen.

Om arbetsgivaren fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och det ändå kan konstateras att arbetstagaren har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga och inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren, föreligger sakliga skäl för uppsägning. Detta innebär att arbets­givaren även ska ha gjort en noggrann omplacerings­utredning.

Allmänt om rehabili­tering

  • Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar uppstår när arbetstagarens arbets­förmåga sätts ned på grund av sjukdom eller skada.
  • Arbetsgivaren ska kräva läkarintyg efter sju kalender­dagar.
  • Kontakta företagshälso­vården vid föreliggande rehabiliteringsbehov.
  • Håll regelbundna rehabiliteringsmöten där arbetstagaren om hen önskar kan ha med sin arbetstagar­organisation.
  • En arbetsförmåge­bedömning krävs för bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga, ett läkarintyg räcker ofta inte som underlag.
  • Om arbetstagaren utan godtagbara skäl inte medverkar i sin rehabilitering eller avbryter rehabiliteringen i förtid, kan arbetsgivaren ha skäl att avsluta rehabili­teringen. Arbetsgivaren ska dock först försöka undersöka varför arbetstagaren uteblir ifrån möten eller liknande.

Arbetslivs­inriktad rehabili­tering

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren se till att det finns en lämplig organisation för arbetsanpassning och rehabiliterings­verksamhet.

För att arbetstagarna ska veta vad de kan förvänta sig för det fall en arbets­tagare får nedsatt arbetsförmåga på grund av skada eller sjukdom, bör arbets­givaren ha en rehabiliterings­policy.

Skyldigheter

Det är viktigt att arbetsgivaren gör sin egen utredning av rehabiliterings­behovet i det enskilda ärendet, att rehabiliterings­arbetet planläggs och att arbetsgivaren genomför de stöd- och anpassnings­åtgärder som krävs.

Arbetsgivare ska senast dag 30 i arbetstagarens sjukperiod upprätta en plan för återgång i arbete om arbetstagaren förväntas vara borta från arbetet mer än 60 dagar.

Arbetstagaren ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering och efter bästa förmåga ta egna initiativ till rehabilitering samt medverka i processen.

Exakt hur långtgående rehabiliteringsskyldigheter en arbetsgivare har bedöms ifrån fall till fall. Normalt kan man kräva större insatser ifrån en större arbetsgivare än en liten. Rehabiliteringsinsatserna behöver dock vara fungerande för såväl verksamheten som övriga arbetstagare på arbetsplatsen.

Arbetsgivarens ansvar är inte begränsat till att avse endast rehabiliterings­åtgärder för återgång i arbete inom ramen för anställningen, även möjlig­heterna efter rehabilitering att omplacera arbetstagaren till andra arbets­uppgifter hos arbetsgivaren måste övervägas.

Arbetstagare med nedsatt arbets­förmåga

Eftersom anställningsskyddet är förstärkt för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga behöver arbetsgivaren i en omplacerings­utredning lägga extra vikt vid att se över om arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för vakanta tjänster.

Ta hjälp av genomförd arbetsförmågebedömning eller andra utlåtanden för att avgöra vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren har arbetsförmåga till.

Vidden av arbetsgivarens skyldighet avgörs av en prövning av omständig­heterna i det enskilda fallet där såväl arbetsgivarens som arbetstagarens förhållanden och förutsättningar vägs in.

Ansvar vid omfattande personal­frånvaro

Arbetsgivaren ansvarar för att verksamheten upprätthålls på ett så funktionellt och godtagbart sätt som möjligt. Personalförsörjningen kan snabbt bli en prioriterad fråga och riskbedömning, förberedelser och planering är av yttersta vikt för att hålla igång verksamheten.

För att säkra personalförsörjningen kan det innebära att arbetsgivaren behöver fatta snabba beslut om exempelvis arbete hemifrån, återkallande av påbörjad semester och eller beordra övertid. Personalen som utför arbetsuppgifterna behöver kunna arbeta under så säkra förhållanden som möjligt. Det är därför viktigt att arbetsgivaren gör löpande risk­bedömningar utifrån verksamhet och omständigheter.

Plan för återgång i arbete

2018 infördes en ny skyldighet för arbetsgivare att upprätta en plan för återgång i arbete. Planen gäller för de arbetstagare som varit frånvarande i 30 dagar på grund av arbetsoförmåga och som kan antas vara frånvarande från arbetet mer än 60 dagar.

Planen ska utgöra ett stöd för såväl arbetstagare som arbetsgivare i rehabiliteringsarbetet. Utformningen av planen ska vara på ett sådant sätt att den verkligen stöder anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen samt att den är lätt att följa upp. Om uppföljningen av planen innebär att den behöver revideras, ska arbetsgivaren se till att det sker.

Upprättande av rehabiliteringsplan

Ibland kan det vara svårt för en arbetsgivare att senast dag 29 i sjuk­perioden göra ett antagande om att arbetstagaren kommer vara borta från arbetet mer än 60 dagar. I så fall gäller följande:

  • Om man först tror att individen kommer vara tillbaka i arbete före dag 60, och det framkommer senare att sjukfallet kommer passera dag 60, ska man omgående upprätta en plan.
  • Om det föreligger oklarheter kring hur arbetsförmågan kommer se ut dag 60, är huvudregeln att man ska upprätta en plan.
  • Om man mot bakgrund av arbetstagarens hälsotillstånd anser att åter­gång inte är möjlig, behöver arbetsgivaren inte upprätta en plan. Om medarbet­arens hälsotillstånd senare förbättras, ska en plan upprättas.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan