Vid sjukfrånvaro behöver arbetstagaren i vissa fall lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren. Intyget visar att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Här får du veta när läkarintyg krävs, vad det ska innehålla, vem som får utfärda det och hur det används i rehabiliteringsarbetet.

Läkarintygets funktioner

Läkarintyget har flera funktioner:

• under sjuklöneperioden, ska arbetstagaren som huvudregel lämna in ett läkarintyg om hen är borta från arbetet fler än 7 kalenderdagar.
• vid förstadagsintygsföreläggande, även kallat ”förstadagsintyg”, ska arbetstagaren lämna in ett läkarintyg från och med kalenderdag 1 i sjukfallet.
• om sjukperioden passerar kalenderdag 14, ska arbetstagaren fortsätta att styrka rätt till frånvaro på grund av sjukdom med hjälp av ett läkarintyg. Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen. I arbetet med att bedöma behov av stöd och anpassningsåtgärder för arbetstagaren behöver arbetsgivaren ett läkarintyg som ger de medicinska förutsättningarna för rehabiliteringen.

Om arbetstagarens frånvaro är kortare än 8 kalenderdagar behövs, som huvudregel, inget läkarintyg.

Utfärdande av läkarintyg

Läkarintyget får endast utfärdas av läkare eller tandläkare. Det är inte möjligt att överlåta rätten att utfärda läkarintyget till någon annan profession, exempelvis sjuksköterska eller fysioterapeut. Mer information om vem som får utfärda läkarintyg finns i de frågor och svar som SKR har tagit fram.

Intyget utfärdas i Webcert för de vårdgivare som är knutna dit. Den tekniska förvaltningen och driften av Webcert sköts av Inera AB.

För vårdgivare som inte använder Webcert, finns ifyllbara PDF:er tillgängliga.

Läkarintyg för sjuklöneperioden (dag 1–14)

SKR har i samarbete med de andra större arbetsgivarorganisationerna, tagit fram ett nytt formulär för ett läkarintyg avsett för sjuklöneperioden. Arbetet har genomförts för att ge hälso- och sjukvården tillgång till ett intyg med de frågeställningar som arbetsgivare behöver svar på tidigt i sjukfallet. Intyget är benämnt AG 1–14.

Läkarintyget för sjuklöneperioden har flera viktiga syften:

• Det styrker individens rätt till sjuklön och är ett beslutsunderlag för arbetsgivaren vid bedömning av om arbetstagaren har rätt till sjuklön under sjuklöneperioden, dag 1–14.
• Det styrker individens rätt att vara frånvarande från arbetet, samt vilka arbetsuppgifter hen inte bör utföra.
• Det kan ge arbetsgivaren vägledning till om det går att anpassa arbetsuppgifter för att göra det möjligt för individen att utföra visst arbete. Informationen kan även ha betydelse för arbetsgivaren i det tidiga rehabiliteringsarbetet.

Intyg AG 1–14 (PDF) pdf, 146 kB.

Läkarintyg från och med dag 15

SKR har tagit fram en arbetsgivarversion av Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning som kan att användas från och med dag 15 i sjukperioden. I vissa fall kan det även användas under sjuklöneperioden. SKR:s intyg benämns AG 7804.

SKR bedömer att det är nödvändigt med hänsyn till GDPR och Socialstyrelsens intygsföreskrift att ta fram en särskild arbetsgivarversion av det läkarintyg som Försäkringskassan använder vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör inte använda ett intygsformulär där Försäkringskassan uppges vara mottagare i de fall där patientens arbetsgivare är mottagare.

Informationen i Försäkringskassans digitala läkarintyg kan återanvändas genom att innehållet överförs till arbetsgivarversionen av läkarintyget i intygsapplikationen Webcert. Därmed är innehållet i intyget som är avsett för arbetsgivaren i princip detsamma som i Försäkringskassans intyg, förutom att arbetstagaren får möjlighet att själv välja om hen vill uppge diagnos.

Intyg AG 7804 (PDF) pdf, 727 kB.

Förutsättningar för en effektiv rehabilitering

Arbetsgivaren har ett långtgående och omfattande ansvar för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen. Denna skyldighet är reglerad i socialförsäkringsbalken, arbetsmiljölagen och genom Arbetsdomstolens praxis. I arbetet med att bedöma behov av stöd och anpassningsåtgärder för arbetstagaren behöver arbetsgivaren ett läkarintyg som ger de medicinska förutsättningarna för rehabiliteringen.

Sedan 2018 har arbetsgivaren en skyldighet att ta fram en plan för återgång i arbete när en individ kan antas vara sjuk under en längre tid. Planen ska kontinuerligt följas upp och revideras vid behov. Bedömningen ska baseras på hälso- och sjukvårdens uppgifter i ett läkarintyg om individens funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och prognos samt utifrån arbetsplatsens förutsättningar.

Rehabiliteringsansvar

Om intyget AG 1–14

Syftet med läkarintyg under sjuklöneperioden

Läkarintyg för sjuklöneperioden ska bidra till att individen och arbetsgivaren via läkarintyget får relevant medicinsk information. Individen behöver intyget för att kunna styrka sin nedsatta arbetsförmåga på grund av sjukdom och arbetsgivaren behöver information, såväl ur ett arbetsrättsligt som ur ett rehabiliteringsperspektiv. Det gäller även i de sjukfall som förväntas bli korta.

Läkarintyget för sjuklöneperioden har flera viktiga syften:

• Det styrker individens rätt till sjuklön och är ett beslutsunderlag för arbetsgivaren vid bedömning av om arbetstagaren har rätt till sjuklön under sjuklöneperioden, dag 1-14.
• Det styrker individens rätt att vara frånvarande från arbetet, samt vilka arbetsuppgifter hen inte bör utföra.
• Det kan ge arbetsgivaren vägledning till om det går att anpassa arbetsuppgifter för att göra det möjligt för individen att utföra visst arbete. Informationen kan även ha betydelse för arbetsgivaren i rehabiliteringsarbetet.

Individens och arbetsgivarens behov av information i läkarintyget är i sig inget nytt, skälet till att ett nytt intyg tagits fram är att förtydliga detta behov och erbjuda ett överskådligt intyg med relevant information.

Utfärdande av läkarintyg

Läkarintyget kan enligt lag endast utfärdas av läkare eller tandläkare. I intyget omfattar begreppet läkare båda professionerna. Ett digitalt läkarintyg kan endast utfärdas och signeras av läkare eller tandläkare.

Enligt Socialstyrelsen är det inte förenligt med lagstiftningen att delegera intygsutfärdande under sjuklöneperioden till sjuksköterska eller annan profession inom hälso- och sjukvården. Däremot kan andra professioner som vanligt bistå med underlag till läkarens utfärdande av läkarintyget. Detta är närmare beskrivet i Socialstyrelsen föreskrifter (HSLF-FS 2018:54): ”den hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar ett intyg ska ha den kompetens som krävs för att utfärda intyg”. Krav på intygsutfärdares kompetens ställs dock ofta upp i andra författningar. Exempelvis följer det av 8 och 10 a §§ lagen (1991:1047) om sjuklön att ”det är läkare eller tandläkare som ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan”. Samma krav på intyg av läkare eller tandläkare ställs även i olika kollektivavtal på arbetsmarknaden.

Socialstyrelsens intygsföreskrift

Vad som menas med tillräcklig kompetens förtydligas i det Meddelandeblad som är kopplat till Socialstyrelsen intygsföreskrift. ”Enligt 3 kap. 1 § HSLF-FS 2018:54 ska intygsutfärdaren ha den kompetens som krävs för att utfärda intyget. Bestämmelsen är professionsneutralt utformad. Det innebär att föreskriften inte specifikt reglerar den kompetensen intygsutfärdare måste ha. Krav på intygsutfärdares kompetens ställs dock ofta upp i andra författningar. Exempelvis följer det av 8 och 10 a §§ lagen (1991:1047) om sjuklön att det är läkare eller tandläkare som ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan.”

Socialstyrelsens föreskrifter om intyg (HSLF-FS 2018:54) (PDF) Länk till annan webbplats.

Användningsperiod

Individen är, som huvudregel, skyldig att lämna in ett läkarintyg till sin arbetsgivare efter sju dagars sjukfrånvaro. I vissa fall kan arbetstagaren vara skyldig att lämna intyget tidigare. Läkarintyget är avsett att användas endast till och med dag 14 i sjukperioden. Om sjukfallet vid första bedömning bedöms passera dag 14, bör istället "Läkarintyg om arbetsförmåga – arbetsgivaren" användas.

Individen ansvarar själv för att arbetsgivaren får tillgång till läkarintyget. Intyget kan i dagsläget inte skickas elektroniskt från hälso- och sjukvården till arbetsgivaren. Individen kan däremot se och hantera sina elektroniska intyg i e-tjänsten Mina intyg, som nås via 1177.se.

Mina intyg Länk till annan webbplats.

Förstadagsintyg

Läkarintyget kan även användas tidigare i sjuklöneperioden, ett så kallat förstadagsintyg (Arbetsgivaren får om det finns särskilda skäl för det, begära att arbetstagaren genom intyg av läkare styrker nedsättning av arbetsförmågan tidigare än dag 8 i sjuklöneperioden, 10 a § SjLL).

Formkrav för läkarintyg

Det finns enligt lagstiftning inget formkrav för sjuklöneintyget, det vill säga inte något vedertaget intygsformulär för läkarintyg under sjuklöneperioden. Det är SKR:s rekommendation att det nya läkarintyget används eftersom det innehåller information som individen och arbetsgivaren behöver tidigt i sjukfallet.

Om intyget används ökar chansen för återgång i arbete och för en god kommunikation och samverkan mellan arbetsgivare, individen och vårdgivare.

Sjukdomsdiagnos

Det är inga ändringar jämfört med tidigare. Enligt sjuklönelagen behöver en individ inte uppge sjukdomsdiagnos till sin arbetsgivare. När läkarintyget utfärdas, bör läkaren fråga individen om hen vill uppge diagnos eller inte.

Det är dock viktigt att ha i åtanke att individen med intyget ska kunna styrka sin nedsatta arbetsförmåga på grund av sjukdom gentemot sin arbetsgivare. Om individen inte vill uppge diagnos, är det därför ännu viktigare med en tydlig beskrivning av aktivitetsbegränsningar med mera i intyget.

Formkrav för läkarintyg

Det finns inte finns något formkrav, det vill säga vedertaget intygsformulär, för hur läkarintyget ska se ut under sjuklöneperioden.

Det som är avgörande är om intyget innehåller den information som krävs för att bedöma om arbetstagarens frånvaro beror på sjukdomen, på vilket sätt arbetsförmågan är påverkad på grund av sjukdom i förhållande till arbetstagarens arbetsuppgifter och vilka eventuella anpassningar som kan möjliggöra viss eller hel arbetsförmåga.

Arbetsgivarens behov av information under sjuklöneperioden

Under sjuklöneperioden (dag 1–14) är det arbetsgivaren som bedömer om arbetstagaren dels har rätt vara frånvarande på grund av sjukdom, dels har rätt till sjuklön. Arbetsgivaren behöver även information om på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt för att eventuellt kunna anpassa arbetsuppgifterna. För att kunna göra dessa bedömningar, behöver arbetsgivaren medicinsk information och det är därför arbetsgivaren som bedömer om informationen i läkarintyget är tillräcklig.

En arbetsgivare bör i första hand prata med arbetstagaren och förklara förutsättningarna för rätt att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, rätt till sjuklön samt om skyldigheten att delta i en rehabilitering. Självfallet får en bedömning göras i varje enskilt fall där intyget troligtvis är en av flera faktorer som vägs in av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte anser att läkarintyget innehåller tillräckligt med information, bör denne uppmana arbetstagaren att kontakta sin läkare för att få läkarintyget kompletterat.

I samband med införandet av de nya läkarintygen i hälso- och sjukvårdens intygsapplikation Webcert kommer även den nuvarande lösningen Minimal utskrift av Försäkringskassans läkarintyg att tas bort. Det gäller den utskrift som har varit möjlig att göra i Webcert och i Mina intyg.

Valfritt att uppge diagnos

I läkarintyget är det valfritt för arbetstagaren att uppge sin diagnos. Av 8 § sjuklönelagen framgår att läkarintyget inte behöver innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren har. Enligt praxis betyder det att diagnosen kan döljas av arbetstagaren.

Det är dock viktigt att ha i åtanke att arbetstagaren med stöd av intyget ska kunna styrka nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom gentemot sin arbetsgivare. Om diagnos saknas är det därför ännu viktigare med en tydlig beskrivning av aktivitetsbegränsningar med mera i intyget. Se även svar för fråga 13.

Övrig information i läkarintyget

Läkarintyget för sjuklöneperioden innehåller de frågor som SKR bedömer att arbetsgivaren behöver ha kunskap om för att kunna ta ställning till om arbetstagaren har rätt att vara frånvarande på grund av sjukdom, har rätt till sjuklön och om en eventuell anpassning av arbetsuppgifterna skulle möjliggöra att hen ändå kan arbeta helt eller till viss del. Ett läkarintyg som innehåller för lite information kan vara i behov av komplettering, oavsett i vilken form intyget utfärdas.

Det bör råda kännedom på arbetsplatsen om syftet med skyldigheten att lämna in ett läkarintyg vid frånvaro på grund av sjukdom.

Krav på utfärdande av intyg

Enligt sjuklönelagen är det inte giltigt om det enbart är undertecknat av en sjuksköterska, eftersom det är ett lagkrav enligt 8 § sjuklönelagen att intyget är utfärdat av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön endast om arbetstagaren styrker nedsättning arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare. Samma krav på utfärdandet av intyg ställs även i olika kollektivavtal på arbetsmarknaden.

I Socialstyrelsens föreskrifter framgår i 3 kap 1 § att den hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar ett intyg ska ha den kompetens som krävs för att utfärda intyg. Vad som menas med tillräcklig kompetens förtydligas i det Meddelandeblad som är kopplat till föreskriften:

”Enligt 3 kap. 1 § HSLF-FS 2018:54 ska intygsutfärdaren ha den kompetens som krävs för att utfärda intyget. Bestämmelsen är professionsneutralt utformad. Det innebär att föreskriften inte specifikt reglerar den kompetensen intygsutfärdare måste ha. Krav på intygsutfärdares kompetens ställs dock ofta upp i andra författningar. Exempelvis följer det av 8 och 10 a §§ lagen (1991:1047) om sjuklön att det är läkare eller tandläkare som ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan.”

Med andra ord är det inte möjligt att delegera utfärdande av läkarintyg under sjuklöneperioden till annan profession.

Socialstyrelsens föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården; HSLF-FS 2018:54 (PDF) Länk till annan webbplats.

I PDF-versionen av sjuklöneintyget ska utfärdaren ange sin befattning, det vill säga läkare eller tandläkare.

De digitala läkarintygen kan endast signeras av läkare och tandläkare. Om arbetsgivaren erhåller en utskrift av ett läkarintyg utfärdat på SKR-formulär, och som är signerat digitalt, är detta en garanti för att intyget är utfärdat och signerat av en läkare eller tandläkare.

Hur vårdenheten ska skicka sjuklöne­intyget

Vårdenheten kan endast skicka intyg elektroniskt till Försäkringskassan och det är inte lämpligt att vårdenheten mejlar ett läkarintyg eftersom detta innehåller känsliga personuppgifter.

Det läkarintyg som läkare eller tandläkare utfärdar under sjuklöneperioden kommer sannolikt i de flesta fall att skrivas ut och undertecknas på vårdenheten. Arbetstagaren har även tillgång till sina intyg i e-tjänsten Mina intyg på 1177.se och kan där skriva ut ett elektroniskt signerat läkarintyg för sjuklöneperioden.

Om intyget AG 7804

Medicinsk information efter dag 14

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen. Denna skyldighet är reglerad i socialförsäkringsbalken, arbetsmiljölagen och i Arbetsdomstolens praxis.

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Arbetsgivaren ska underlätta för individen att komma tillbaka i arbete efter sjukdom genom att erbjuda skäligt stöd och anpassningar på arbetsplatsen.

Plan för återgång i arbete

Sedan 2018 har arbetsgivaren en skyldighet att ta fram en plan för återgång i arbete när en individ kan antas vara sjuk under en längre tid (enligt 30 kap 7 § socialförsäkringsbalken). Planen ska kontinuerligt följas upp och revideras vid behov. Bedömningen ska baseras på hälso- och sjukvårdens uppgifter om individens funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och prognos samt utifrån arbetsplatsens förutsättningar.

Rätt till frånvaro

Individens rätt att vara frånvarande på grund av sjukdom behöver styrkas genom ett läkarintyg. Detta gäller under hela den tidsperiod som individen är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom.

Sjukpenning­tillägg/­Avtalsgrupp­sjukförsäkring

De flesta arbetsgivare på svensk arbetsmarknad betalar enligt kollektivavtal ett sjukpenningtillägg vid sjukfrånvaro. En förutsättning för detta tillägg är ofta att individen har rätt till sjukpenning och lämnar in ett läkarintyg.

Särskild arbetsgivarversion av läkar­intyget från och med dag 15

GDPR ställer höga krav på att den personuppgift som inhämtas ska vara relevant för ändamålet och att mer information inte får inhämtas än vad aktören bevisligen har behov av för sin handläggning. Att använda en annan organisations läkarintyg kan innebära att fel eller fler uppgifter än nödvändigt inhämtas. Det är även av stor vikt att det är tydligt vem eller vilken organisation som är mottagare av intyget.

Med hänsyn till GDPR och Socialstyrelsens intygsföreskrift bedömer SKR att hälso- och sjukvården inte bör använda ett intygsformulär där mottagaren är Försäkringskassan i de fall patientens arbetsgivare är mottagare.

Socialstyrelsens föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården; HSLF-FS 2018:54 (PDF) Länk till annan webbplats.

En anpassad version av Försäkringskassans intyg för sjukpenning har tagits fram som kan användas av arbetstagare i förhållande till arbetsgivare. Informationen i Försäkringskassans digitala läkarintyg återanvänds enkelt genom att innehållet förs över till arbetsgivarversionen i intygsapplikationen Webcert. I det nya "Läkarintyg om arbetsförmåga – arbetsgivaren (AG7804)" är Försäkringskassans logotyp utbytt mot SKR:s logotyp.

Arbetsgivarens behov av information under sjuklöneperioden

På samma sätt som under sjuklöneperioden är det arbetsgivaren som bedömer om arbetstagaren har rätt vara frånvarande på grund av sjukdom. Arbetsgivaren behöver även information om på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt för att eventuellt kunna anpassa arbetsuppgifterna. För att kunna göra dessa bedömningar behöver arbetsgivaren medicinsk information.

En arbetsgivare bör i första hand prata med arbetstagaren och förklara förutsättningarna för rätt att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, rätt till sjuklön samt om skyldigheten att delta i ett rehabiliteringsarbete.

Självfallet får en bedömning göras i varje enskilt fall där intyget troligtvis är en av flera faktorer som vägs in av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte anser att läkarintyget innehåller tillräckligt med information, bör denne uppmana arbetstagaren att kontakta sin läkare för att få läkarintyget kompletterat.

Olika versioner av läkarintyg

För att förenkla utfärdandet av arbetsgivarversionen utfärdar läkaren först Försäkrings-kassans digitala läkarintyg för sjukpenning och överför därefter innehållet i Försäkrings-kassans intyg till arbetsgivarversionen av läkarintyget.

Med andra ord, när arbetsgivarversionen av intyget utfärdas har läkaren redan tagit ställning till och besvarat samma frågor som Försäkringskassan begär svar på i sitt intyg.

Läkarintygets juridiska tyngd

Oavsett vilket intyg som används för att intyga och ge information om arbetstagarens sjukdom och förmåga, är dokumentet ett läkarintyg med den juridiska tyngd som följer ett sådant dokument.

Såväl det intyg som utfärdas i Försäkringskassans formulär som det läkarintyg som utfärdas i en arbetsgivarversion, är elektroniskt signerade av läkare eller tandläkare.

Elektronisk signering

När en läkare eller tandläkare ska utfärda ett läkarintyg måste läkaren logga in i ett system, oftast ett journalsystem eller vårdens intygsapplikation Webcert. Inloggning sker med kort och kod, för privatläkare finns även möjlighet att logga in med mobilt bankID. När läkarintyget är färdigskrivet gör läkaren en digital signering (liknande en signering som görs för att bekräfta betalning i en internetbank).

Läkarintyget kan sedan skrivas ut och lämnas till arbetstagaren. På det utskrivna läkarintyget står det angivet i en röd ruta att det är elektroniskt signerat. I utskriften anges även läkarens namn och vilken vårdenhet som utfärdat läkarintyget.

Vanliga funderingar kring läkar­intyg vid sjukfrånvaro

SKR har samlat svar på ett antal frågor som kan uppstå vid utförande av läkarintyg vid sjukdom.

Därför behövs ett läkarintyg för sjuklöne­perioden

En individ behöver styrka till sin arbetsgivare att hens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Det görs med ett intyg utfärdat av läkare eller tandläkare.

Under sjuklöneperioden (dag 1–14 i sjukperioden) ska arbetsgivaren ta ställning till individens:

• rätt till sjuklön
• rätt att vara frånvarande på grund av sjukdom
• behov av tidiga rehabiliteringsinsatser.

För att kunna göra dessa bedömningar behöver arbetsgivaren information om individens nedsatta arbetsförmåga på grund av sjukdom i ett läkarintyg (se 8 § i sjuklönelagen). Det nya läkarintyget för sjuklöneperioden har tagits fram för att tydliggöra individens och arbets-givarens behov av relevant medicinsk information i dessa avseenden.

Olika varianter används

Tidigare har det inte funnits något specifikt läkarintyg avsett för sjuklöneperioden. Enligt rådande regelverk finns idag inget formkrav på ett sådant intyg. Det vill säga att det inte finns något vedertaget intygsformulär för läkarintyg under sjuklöneperioden, vilket skapar osäkerhet om vilket intyg som ska användas och vilken medicinsk information som behöver finnas i intyget. Därför har SKR tagit fram ett nationellt läkarintyg som utgår från rådande regelverk och aktörernas ansvar i sjukskrivningsprocessen under sjuklöneperioden. Det underlättar också processen för individen när det blir tydligare vad som gäller, vilken information som behövs och varför.

Idag finns ett antal olika varianter av intyg som används under sjuklöneperioden och ibland används Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning även för detta ändamål. Dessa olika intyg uppfyller inte alltid kraven i sjuklönelagen, vilket kan innebära att individen inte styrker sin rätt till sjuklön och ledighet. Ibland efterfrågas för lite information eller onödigt mycket information, ibland fel information.

Fel att använda Försäkringskassans läkarintyg

När Försäkringskassans läkarintyg används för att styrka arbetsoförmåga under sjuklöne-perioden har det även inneburit att det sker en hel del felskick av intyg. Om Försäkrings-kassans läkarintyg används under sjuklöneperioden så kan det uppfattas som att intyget felaktigt ska skickas till Försäkringskassan. Under sjuklöneperioden (dag 1-14 i sjukfallet) är Försäkringskassan oftast inte involverad i sjukfallet och efterfrågar inte heller medicinska underlag. Det innebär därför extra arbete för både Försäkringskassan och hälso- och sjukvården att hantera intyg som antingen felaktigt skickats eller returnerats till dem.

De nya läkarintygen är även anpassade till den nya dataskyddsförordningen (GDPR) och till Socialstyrelsens intygsföreskrift.

Socialstyrelsens föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården; HSLF-FS 2018:54 (PDF) Länk till annan webbplats.

Arbetsgivarversion av Försäkrings­kassans läkarintyg för sjukfall som passerar dag 14

Den nya arbetsgivarversionen av Försäkringskassans läkarintyg har tagits fram för att säkerställa att läkarintyget är förenligt med GDPR och rådande regelverk.

För att det ska vara tydligt att läkarintyget är en arbetsgivarversion av Försäkringskassans läkarintyg har vissa utseendemässiga justeringar gjorts, till exempel är Försäkringskassans logotyp borttagen och ersatt med SKR:s logotyp.

Var finns de nya läkarintygen och när börjar de att gälla?

Hälso- och sjukvården når de nya läkarintygen i Ineras intygsapplikation Webcert från och med december 2019. Varje region som använder Webcert behöver dock först göra läkarintygen tillgängliga i sitt journalsystem. Detta kommer att ske successivt och innebär att användningen av de nya läkarintygen kommer att starta vid olika tidpunkter i olika regioner och i hälso- och sjukvårdsverksamheterna.

Logga in i Webcert Länk till annan webbplats.

För vårdenheter eller regioner som inte använder Webcert

För de vårdenheter eller regioner som inte använder intygsapplikationen Webcert kan läkarintygen laddas ner i PDF-format.

Vad händer med den nuvarande lösningen med Minimal utskrift?

I samband med införandet av de nya läkarintygen i hälso- och sjukvårdens intygsapplikation Webcert kommer den nuvarande lösningen Minimal utskrift av Försäkringskassans läkarintyg att tas bort. Det gäller den utskrift som har varit möjlig att göra i Webcert och i Mina intyg.