Den fysiska arbetsmiljön påverkar hur vi mår och presterar på jobbet. Här får du en översikt över regler, risker och åtgärder – från ventilation och buller till ergonomi, kemikalier och trafiksäkerhet. Du får också veta vad arbetsgivaren ansvarar för och vilket stöd som finns.

SKR stödjer kommuner och regioner i deras arbete med den fysiska arbetsmiljön. Den fysiska arbetsmiljön handlar om lokaler och arbetsredskap som till exempel skrivbord och stolar, datorer, värme, utrymme, ventilation och buller.

På Suntarbetsliv finns stöd och verktyg för dig som är chef. Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med SKR samt Sobona.

Den fysiska arbetsmiljön, Suntarbetsliv Länk till annan webbplats.

Regler och föreskrifter du bör känna till

Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som reglerar det mesta i vår fysiska arbetsmiljö. Arbetsgivaren är skyldig att veta vad som står i föreskrifterna och ansvarar för att reglerna följs.

Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning tar bland annat upp krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt- och duschutrymme, inredning och utrustning samt utrymning. Föreskrifterna gäller dock inte arbete i enskilt hem.

Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12) föreskrifter, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Kontorsmiljön

Många tillbringar den största delen av sin arbetstid inomhus. Det är viktigt att inomhusmiljön inte leder till olycksfall eller arbetssjukdomar. För att skapa en bra arbetsmiljö inomhus finns regler om ljud, ljus, luft, temperatur och lokalers utformning.

Inomhusmiljön, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Ventilation, temperatur och inomhusklimat

För att vi ska kunna må bra på våra arbetsplatser krävs en god luftkvalité, det vill säga lagom temperatur samt ren och frisk luft. Ventilation är en viktig faktor för ett gott arbetsklimat. Arbetsgivaren är ansvarig för att arbetsplatsen har en god luftkvalité.

Ventilationsanläggningar ska kontrolleras regelbundet. Fastighetsägaren har ansvar för att denna obligatoriska ventilationskontroll (OVK) genomförs.

• Luft och ventilation, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.
• OVK - obligatorisk ventilationskontroll, Boverket Länk till annan webbplats.

Ljud och buller – risker och åtgärder

Ljud och buller påverkar människor på olika sätt beroende på typ av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det innehåller, hur det varierar över tiden och vilken tid på dygnet vi utsätts för ljudet. Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts för det.

Buller kan orsaka stress, koncentrationssvårigheter, minskad prestationsförmåga samt påverka vår fysiska och psykiska hälsa. Tillfälliga eller bestående hörselskador, tinnitus, sömnstörningar, svårigheter att kommunicera med tal och att uppfatta varningssignaler är några ytterligare risker med buller.

• Buller, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.
• Ljud och akustik, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.
• Höga ljudnivåer på förskolor

Kemikalier i arbetsmiljön

Ett viktigt område med en omfattande lagstiftning handlar om kemikalier i arbetsmiljön. Det ställs höga krav på arbetsgivare vad gäller rutiner för kontroll av en verksamhets kemiska riskbild.

Om kemikalier används, är det viktigt att ha tillgång till säkerhetsdatablad som ska innehålla den information som användaren behöver för att kunna hantera produkten på ett säkert och miljömässigt acceptabelt sätt. Vid yrkesmässigt bruk ska säkerhetsdatabladen lämnas till kunden senast vid första leveransen. Bladen ska vara kostnadsfria, skrivna på svenska och daterade. Verksamheten ska även ha en förteckning över de kemikalier som används.

Om arbetsplatsen har en mer omfattande kemikaliehantering så ska en riskbedömning göras på arbetsplatsen. Riskbedömningen utgör grunden för vilken kemisk produkt som ska användas i ett visst sammanhang. Riskbedömningen ska dokumenteras.

Arbetet ska planeras så att exponeringen för farliga ämnen minimeras. För cirka 350 ämnen finns det hygieniska gränsvärden. De som arbetar med farliga ämnen ska få instruktioner om hur de ska arbeta säkert.

• Slutanvändare, Kemikalieinspektion Länk till annan webbplats.
• Risker i arbetsmiljön- Avdelning V Kemiska riskkällor (AFS 2023:10), föreskrifter, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Medicinska kontroller vid riskfyllt arbete

Medicinska kontroller kan ingå som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet om man misstänker att något i arbetsmiljön kan orsaka ohälsa. Tjänstbarhetsbedömning innebär att personer, efter att ha genomgått tester, provtagningar och läkarundersökning får ett intyg om att de uppfyller de krav som ställs för aktuell tjänstgöring. Vid vissa typer av arbeten finns det dessutom lagkrav på att arbetsgivaren ska ordna med medicinska kontroller för arbetstagaren.

Det gäller arbeten som medför exponering för:

• bly och kadmium
• fribrosframkallande damm (asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer)
• fysiskt påfrestande arbeten såsom arbete på hög höjd i master och stolpar, rök- och kemdykning samt dykeriarbete
• härdplaster
• vibrationer
• buller
• nattarbete

Företagshälsovården är en lämplig instans att vända sig till när det gäller medicinska kontroller.

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2023:15), föreskrifter, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Sanktionsavgifter

Många av Arbetsmiljöverkets regler är förenade med en sanktionsavgift. En sanktionsavgift är en avgift, inte böter som är ett straff man döms till i domstol. Syftet med sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Hur stor avgiften blir varierar och beror dels på vilken överträdelse som har gjorts dels på företagets eller organisationens storlek. De flesta föreskrifter med sanktionsavgifter handlar om överträdelser av den fysiska arbetsmiljön och uppgår till maximalt 1 miljon kronor.

Sanktionsavgifter, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Ergonomi – så undviker du belastningsskador

Ergonomi handlar ofta om hur arbetsplatsen och arbetsmiljön ska se ut för att inte slita på kroppen i onödan. Det kan exempelvis handla om arbetsställning, ljud, ljus och klimat samt hur kroppen används på ett lämpligt sätt vad gäller att skjuta, dra, lyfta, bära och kroppshållning.

Ofta skiljer man på belastningsergonomi och kognitiv ergonomi.

Belastningsergonomi

Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder.

Belastningsergonomi, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Säkra personförflyttningar

Säkra personförflyttningar handlar om att förbättra arbetsmiljön och skapa säkra personförflyttningar för både utförare och vårdtagare. Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har tagit fram en praktiknära guide för säkra personförflyttningar, "Säkra personförflyttningar- en forskningsbaserad guide för bättre arbetsmiljö".

Säkra personförflyttningar, Mynak Länk till annan webbplats.

Guiden är framtagen tillsammans med Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter under ledning av en forskargrupp. Den vänder sig till chefer, medarbetare och skyddsombud inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg och tandvård.

Kognitiv ergonomi

Kognitiv ergonomi eller informationsergonomi handlar om när vi tolkar och tar in information i ett samspel mellan människa och teknik. Den kognitiva ergonomin blir allt viktigare i ett allt mer informationsintensivt samhälle. Utmaningen handlar om att anpassa teknik till vår kognitiva förmåga; att se, höra, förstå, minnas och fatta beslut. För att förstå samspelet mellan människan och maskinen måste vi först förstå hur vår hjärna fungerar.

Ett perspektiv som inkluderar våra ergonomiska förutsättningar handlar om människa, teknik och organisation (MTO). Att betrakta ett arbetsmoment i ett MTO-perspektiv är att försöka se hur människa, teknik och organisation samspelar när risker uppstår.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen– kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Trafiksäkerhet i arbetet

Som arbetsgivare är du ansvarig för att minimera trafikrelaterade risker för ohälsa och olycksfall. Frågor som rör trafiksäkerhet ska vara del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det innebär att du som arbetsgivare i samverkan med skyddsombud ska bedöma risker vid bilkörning och andra sätt som medarbetare transporterar sig i arbetet. Mot bakgrund av de risker som identifieras ska åtgärder genomföras för att minimera dessa.

Att tänka på i arbetsmiljöarbetet

• Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas så att man säkerställer att medarbetare har tillräcklig tid för sitt uppdrag. De ska inte behöva ta in förlorad tid exempelvis hos vårdtagare genom att köra fortare än vad hastighetsbegränsningarna och rådande förhållanden tillåter.
• De fordon som används, oavsett om det är arbetsgivarens eller medarbetarens eget fordon, ska vara tillräckligt säkra och ha den utrustning som arbetsuppgifterna kräver. Med utgångspunkt i riskbedömning avgör arbetsgivaren behov av specifika åtgärder beträffande exempelvis krocksäkerhet, luftkonditionering och bältespåminnare, behov av fyrhjulsdrift eller lastsäkringsutrustning och utbildning i halkkörning.
• Arbetsgivare ska se till att tillbud och olyckor rapporteras och utreds internt. Allvarliga tillbud och olyckor ska arbetsgivaren anmäla till Arbetsmiljöverket.
• Om medarbetare cyklar i tjänst bör de använda cykelhjälm.

Förebyggande arbete för ökad trafiksäkerhet för arbetsgivare

Genom att kartlägga och dokumentera nuläget får arbetsgivaren och de anställda en god uppfattning om hur det fungerar på arbetsplatsen och var riskerna för att drabbas av olyckor eller ohälsa finns. Därför är det bra att ta fram rutiner som ger besked om när, hur och av vem undersökningarna ska göras.

Förebyggande arbete för ökad trafiksäkerhet, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Så hanterar du värmeböljor på arbetsplatsen

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska se till att klimatet på arbetsplatsen inte innebär risk för ohälsa eller olycksfall.

Att kontrollera och åtgärda klimatet vid värmeböljor hör till det löpande arbetsmiljö­arbetet enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1). Det innebär att du som arbetsgivare under en värmebölja i samverkan med skyddsombud kan behöva genomföra en riskbedömning för att förebygga risken för ohälsa och olycksfall bland personalen.

Gå igenom följande steg

• Genomför åtgärder.
• Gör en handlingsplan för det som inte genomförs omedelbart.
• Följ upp att det finns handlingsplan med åtgärder.
• Kontrollera att åtgärder har effekt.

Arbetstagare är skyldiga att hjälpa till, följa befintliga säkerhetsrutiner och slå larm om de upptäcker fel. Om du som arbetsgivare inte själv äger lokalerna, kan du ställa krav på hyresvärden. Om uppvärmning och ventilation ingår i hyresvärdens åtagande, kan man normalt begära att temperaturen följer gällande regler.

Hög värme ökar risken för olyckor

Arbetsförmågan påverkas när hög värme inverkar på både kropp och sinne. Kroppens naturliga svar på hög värme är att sänka arbets­takten för att minska kroppens värme­produktion. Uppmärk­samhet och omdöme kan försämras och olycksfalls­risker ökar. Humöret påverkas av värme­belastningen på samma sätt som av annan stress.

Exempel på åtgärder

• Köp in fläktar eller annan motsvarande utrustning.
• Skärma av solen vid fönster med persienner, gardiner, solfilm och/eller markis.
• Stäng av onödiga värmekällor, till exempel maskiner, datorer och belysning som inte används.
• Uppmuntra att dricka mer vatten än vanligt - köp in vätskeersättning.
• Tillåta mer informell klädsel.
• Begränsa fysiskt tunga arbetsuppgifter om verksamheten tillåter.
• Ha vattenkannor med kallt vatten/saft i kylskåpen.
• Uppmana medarbetarna att pausa när det finns möjlighet.
• Om medarbetare vistas i utemiljö, se om möjligt till att det finns skugga/parasoller eller motsvarande.