I juli 2025 infördes ändringar i bland annat brottsbalken, förvaltningslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna syftar till att stärka offentliganställdas skydd mot otillåten påverkan, hot och våld.

Informationen vänder sig till i första hand till chefer, och tjänstepersoner, inom socialtjänsten eftersom de är särskilt utsatta för hot.

Det straffrättsliga skyddet stärks

Det straffrättsliga skyddet för tjänstepersoner och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner i brottsbalken moderniseras och stärks. Bland annat innebär förändringarna att straffskalorna skärps och att ett nytt brott, förolämpning mot tjänsteman, införs.

De skärpta straffskalorna innebär bland annat att maximistraffet för våld eller hot mot tjänsteperson samt angrepp mot tjänsteperson höjs till fängelse i tre år respektive två år.

Vissa brott, till exempel våld eller hot mot tjänsteperson samt angrepp mot tjänsteperson, ges ett vidgat tillämpningsområde. Ändringar görs bland annat avseende kravet på anknytning till myndighetsutövning. Det är numera tillräckligt att angreppet sker i samband med myndighetsutövningen, dvs. inte endast vid beslutsfattande utan även till exempel vid ärendehandläggning, förrättning och utredningsarbete.

Det nya brottet, förolämpning mot tjänsteperson, innebär att den som angriper en tjänsteperson vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen, genom att rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot tjänstempersonen döms, om gärningen är ägnad att kränka tjänstepersonens självkänsla eller värdighet, för förolämpning mot tjänsteperson. I straffskalan för brottet finns böter eller fängelse i högst sex månader.

Stöd för att utelämna beslutsfattarens namn i skriftliga underrättelser

I förvaltningslagen (FL) finns bestämmelser som tar sikte på myndigheternas handläggning vid myndighetsutövning. Det finns exempelvis regler kring hur kommunikation med en part ska ske inför beslut, hur ett beslut ska dokumenteras och hur underrättelse om beslut ska ske.

Enligt 31 § FL ska ett beslut bland annat innehålla namn på beslutsfattaren. Vidare finns i 33 § FL bestämmelser om att en myndighet som meddelar ett beslut så snart som möjligt ska underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Det finns inget uttryckligt krav på att underrättelsen ska innehålla namn på beslutsfattare, men sammantaget med förvaltningslagens bestämmelser om god förvaltning i 5-8 §§ gör många myndigheter bedömningen att det är nödvändigt att inkludera beslutsfattarens namn i den underrättelse som skickas till en part i ett ärende.

Nu införs det ett uttryckligt stöd i förvaltningslagen för att i vissa fall utelämna information om en sådan person som avses i 31 § FL, dvs. beslutsfattare, föredragande och medverkande vid slutlig handläggning. Detta gäller om det kan befaras att personen i fråga utsätts för hot, trakasserier eller annan allvarlig olägenhet.

Exempelvis kan det handla om situationer där en part har agerat hotfullt, har haft ett högt tonläge eller varit aggressiv i kontakten med beslutsmyndigheten. Det kan även vara fråga om omständigheter som hänför sig till en viss ärendetyp, till exempel ärenden inom socialtjänsten där det finns en känd problematik kopplat till hot och våld.

Det bör observeras att 31 § FL, där det framgår vad ett beslut ska innehålla, lämnas oförändrad. Även om det blir möjligt att utelämna beslutsfattarens namn i underrättelsen som skickas till en part, ska det alltså fortfarande framgå av själva beslutet vem som är beslutsfattare i ett ärende.

Sekretessen i personaladministrativ verksamhet stärks

Sekretessen till skydd för enskild stärks inom personaladministrativ verksamhet, dvs. för uppgifter om personer som är anställda vid en myndighet. Sekretess inom personaladministrativ verksamhet regleras i 39 kap. OSL.

I dag råder sekretess för uppgift om en enskilds bostadsadress, privata telefonnummer och andra jämförbara uppgifter samt uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort eller för intern presentation av myndighetens personal samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (39 kap. 3 § tredje stycket OSL).

Vidare omfattar 39 kap. 3 § första stycket OSL, uppgifter om enskilds personliga förhållanden inom personaladministrativ verksamhet. För sådana uppgifter, dvs. alla uppgifter som kan kopplas till en enskild person, gäller sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men. Det ska alltså vara fråga om en risk för allvarliga följder.

Mot bakgrund av det uppmärksammade behovet av att skydda personal vid vissa utsatta myndigheter mot bland annat hot och våld kompletteras 39 kap. 3 § OSL med nya bestämmelser. De nya bestämmelserna (se 39 kap. 3 § andra stycket OSL) innebär att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller närstående till denne lider men. De nya bestämmelserna omfattar alla uppgifter som kan kopplas till en enskild person, men till skillnad från tidigare bestämmelser uppställs inte krav på att det ska vara fråga om risk för allvarliga följder.

Tillämpningsområdet för det de nya bestämmelserna gäller dock inte generellt utan är begränsat till vissa utpekade myndigheter. Regeringen ges ett bemyndigande att ange vilka myndigheter som ska omfattas. Dessa anges i offentlighets- och sekretessförordningen (OSF).

De myndigheter som omfattas är sådana där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men. En av dessa myndigheter är kommunernas socialnämnder (se ny 9 b § OSF).

Sammantaget innebär detta för socialtjänstens del att sekretess gäller för uppgifter om anställdas personliga förhållanden i fler situationer än tidigare. Det krävs inte längre att det ska finnas en risk för våld eller allvarligt men, utan det räcker att det finns en risk för men.

Viktigt att notera är att sekretessen till skydd för enskilds personliga förhållanden endast gäller inom ramen för personaladministrativ verksamhet. Den aktuella ändringen i OSL och OSF ger till exempel inte möjlighet att hemlighålla vem som har fattat ett beslut i myndighetens övriga verksamhet.