Att förebygga hot, våld och otillåten påverkan
Arbetsmiljöarbetet handlar om att jobba förebyggande och ha rutiner för att kunna hantera hot, våld och otillåten påverkan om detta skulle inträffa.
För att arbetet med hot, våld och otillåten påverkan ska vara effektivt behöver roller och ansvar vara tydliga för alla. Det är viktigt att alla på en arbetsplats vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och vem man ska vända sig till. Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för dessa frågor.
Ett sätt att praktiskt arbeta med beredskap inför en eventuell händelse av hot, våld eller otillåten påverkan är utifrån de olika steg som präglar en sådan händelse. De olika stegen är:
1. Förebygg genom att undersöka, riskbedöma och åtgärda
Det första steget i att förebygga hot, våld och otillåten påverkan handlar om att undersöka riskerna och genomföra undersökningar. Det kan till exempel handla om fysiska skyddsronder, medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, att lära från slutsatser från tidigare incidenter och tillbud eller genom att beakta råd och rekommendationer från företagshälsovården eller annan expertis.
Om ett arbete på en arbetsplats innebär återkommande risker för hot, våld och otillåten påverkan, är det viktigt att löpande riskbedöma och vidta åtgärder. I riskbedömningen bör man involvera skyddsombud och medarbetarna som är nära den dagliga verksamheten. De är en viktig källa till kunskap om vilka risker för hot, våld och otillåten påverkan som finns.
För att genomföra en undersökning av risken för hot, våld och otillåten påverkan är det viktigt att använda en checklista. Här kan det finnas behov av att involvera säkerhetsfunktioner och i vissa fall polisen.
Checklistor för att undersöka risker för hot, våld och otillåten påverkan
- Checklistor för riktlinjer och rutiner i arbetet med att förebygga hot och våld, Säkerhetsdialogen, Suntarbetsliv Länk till annan webbplats.
- Checklista för exempelvis skyddsrond kring hot och våld, Prevent Länk till annan webbplats.
- Checklistor för förebyggande arbete med hot och våld, Partsrådet, Hot på jobbet Länk till annan webbplats.
Riskbedöm tillsammans på arbetsplatsen
Att bedöma risker fungerar bäst i dialog mellan chef, skyddsombud och medarbetare i samverkan för att få med så många olika perspektiv som möjligt.
Vid en riskbedömning är det bra att väga in hur sannolikt det är att risken inträffar och vilka konsekvenserna blir om det sker.
Upprätta en handlingsplan
Upprätta en handlingsplan för det förebyggande arbetet och de åtgärder som ska genomföras. När det gäller förebyggande arbete räcker det inte med att koncentrera insatserna på ett eller ett par områden. Det bästa är att sträva efter en helhetssyn som bygger på samordning, systematik och kännedom om det förebyggande arbetet.
De åtgärder som ska genomföras kan delas in i följande viktiga områden:
Kommunikation och bemötande
Hur medarbetare kommunicerar med och bemöter till exempel brukare, elever och patienter har betydelse i det förebyggande arbetet med hot, våld och otillåten påverkan.
Kultur och ledarskap i ett öppet klimat
I en organisation där kommunikationen inte fungerar kan medarbetare ha svårt att varna för risker eller rapportera hot- och våldsincidenter. Om någon blir utsatt för hot, våld och otillåten påverkan är det viktigt att den drabbade tas om hand på ett bra sätt. Detta förutsätter en kultur som präglas av ett öppet klimat och bra kommunikation.
Fysisk säkerhet och skydd
Fysiskt skydd innebär åtgärder som gör det svårare att begå brott. Den fysiska säkerheten handlar om utformning av lokaler som till exempel skalskydd, larm, tillträdesskydd, personlig utrustning, självskydd, personlig säkerhet samt rutiner, riktlinjer och kontroll.
Rutiner för situationer där risker finns
Rutiner för hur man ska agera i olika situationer på jobbet kan förebygga risken för hot, våld och otillåten påverkan. Dessa rutiner kan delas in i olika nivåer beroende på händelseskede. I vardagen kan det exempelvis handla om besök och hembesök eller rutiner för samtal med negativa besked. När något händer handlar det om vem som ansvarar för att hjälpa de drabbade, vem som gör riskbedömning och vem anmäler till polis. Vid krishantering och uppföljning kan det handla om vem som ansvarar för att erbjuda avlastningssamtal, arbetsanpassning och, eller rehabilitering, vem utreder ett hot eller en våldsincident/tillbud eller uppföljning för vad som behöver åtgärdas beträffande rutiner.
2. Rutiner vid en akut händelse
När en incident inträffar är det viktigt att ha tydliga rutiner att följa. Ansvarsfördelningen i fråga om vem som gör vad behöver vara tydlig för alla inom kommunen eller regionen. Om den drabbade själv vet vilken hjälp han eller hon kan få, fungerar rutinerna som en trygghetsfaktor.
3. Uppföljande åtgärder
Omhänderta de drabbade
Både subtila hot, konkreta hot, milt våld och mer allvarligt våld kan alla ge reaktioner hos både direkt drabbade och indirekt drabbade. Vilket stöd som behövs avgörs av personens upplevelser och reaktioner. Det är viktigt att stödet är frivilligt.
Checklistor för att omhänderta personer som utsatts för våld, hot eller otillåten påverkan
- Säkerhetsdialogen – checklista efter att något hänt, Suntarbetsliv (pdf) Länk till annan webbplats.
- Checklistor och arbetsblad, Partsrådet Länk till annan webbplats.
Incident- och tillbudsrapportering
Det finns flera grunder till varför man alltid ska rapportera en hot- och våldsincident. Ett väl fungerande system för incidentrapporteringen utgör grunden för det förebyggande arbetet. Genom att analysera händelsen som ligger bakom rapporteringen och genomföra åtgärder blir det ett lärande för både organisationen och därmed medarbetarna inför framtida händelser.
Anmäl arbetsskada
Om hot och våldshändelsen inneburit en arbetsskada ska den anmälas till Försäkringskassan. Här anmäler arbetsgivaren enligt Socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10 §.
Anmäl arbetsskada Länk till annan webbplats.
Rapportera allvarliga hot och våldshändelser direkt till Arbetsmiljöverket (3.3a anmälan)
Allvarliga hot och våldshändelser ska enligt 3 kap. 3a § arbetsmiljölagen (AML) rapporteras till Arbetsmiljöverket. Detta ska ske skyndsamt – inom 24 timmar.
Exempel på allvarliga hot och våldshändelser kan vara:
- ett hot om våld, om händelsen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, till exempel knivhot eller hot med skjutvapen
- mordhot som upplevs som allvarligt menat
- annat hot om våld mot person eller svårare fall av mobbning
Anmäl arbetsskada Länk till annan webbplats.
Gör en polisanmälan
Det finns flera skäl till varför drabbade medarbetare ska anmäla om de varit utsatta för hot och våld och otillåten påverkan:
- Ansvaret läggs tydligt på gärningspersonen och en polisanmälan konkretiserar gärningspersonens ansvar.
- Anmälan bidrar till att signalera vad kommunen eller regionen inte accepterar.
- Polisen ökar sin kunskap genom fler anmälningar.
Den enskilde medarbetaren kan utsättas för hot, våld eller otillåten påverkan på grund av sina arbetsuppgifter. Konsekvenserna kan drabba medarbetaren personligen och kanske även familjen. Vid polisanmälan krävs en målsägare, en fysisk person. Arbetsgivaren kan polisanmäla, men målsägaren är ändå den enskilda medarbetaren.
Den drabbade fattar beslut om anmälan
Kommunen eller regionen har ett intresse av att det görs en polisanmälan, men det är den drabbade som fattar beslut om anmälan. Här uppstår etiska frågor till exempel i vilken omfattning arbetsgivaren ska påverka den enskildes beslut. Det kan handla om att genom ett arbetsgivarpolitiskt stöd underlätta den drabbades beslut.
Intern samverkan
Beroende på händelsens omfattning och karaktär kan olika funktioner inom kommunen eller regionen bli inblandade. Det kan till exempel handla om att hjälpa till med expertkunskaper, stötta och hjälpa eller ha kontakter med media.
Skyddsombudet
Skyddsombudet är medarbetarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Skyddsombudets uppgift är att vaka över arbetsförhållandena och kontrollera att arbetsgivaren uppfyller kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete vad gäller bland annat hot, våld och otillåten påverkan.
Säkerhetsfunktionen
Om det finns en säkerhetsansvarig eller motsvarande i organisationen bör alla veta när den ska kallas in och vilket stöd som erbjuds. Funktionen har ibland en samordnande roll beträffande kontakt med polisen för att värdera olika hot som kommunen eller regionen kan stå inför.
HR-funktionen
HR har ofta en samordnande roll beträffande det systematiska arbetsmiljöarbetet. De kan också vara ett stöd för chefer och även samordna kontakter med företagshälsovården eller annan expertresurs om det behövs. Verksamheten bör känna till när de ska kallas in och vad de kan hjälpa till med.
Kommunikationsansvarig
En kommunikationsansvarig kan fungera som stöd om händelsen behöver kommuniceras och det är något som påverkar stora delar av organisationen. Undersök möjligheten till stöd.
Företagshälsovård eller annan extern expertis
Denna funktion kan vara inbyggd i organisationen och bidra med stödsamtal och utredningshjälp. Ytterligare en extern expertfunktion kan till exempel vara väktare eller ordningsvakter som kan anlitas vid vissa hotsituationer.
Andra enheter
Om verksamheten är hårt drabbad av det som hänt kan andra enheter behöva hjälpa till. Kanske kan personal komma in från andra enheter, eller kanske kan en chef som varit med om en liknande händelse stötta upp chefen för verksamheten, som en mentor. Även personer som arbetar med fastighetsfrågor kan vara behjälpliga vad gäller frågor om exempelvis riskbedömningar av skalskydd, larm och utrymningsövningar.
Otillåten påverkan
Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka en tjänsteperson eller förtroendevald att agera på ett annat sätt än denne tänkt, till exempel fatta ett annat beslut inom ramen för myndighetsutövning eller välja att inte polisanmäla händelser.
- Otillåten påverkan
- Stödmaterial om otillåten påverkan, Partsrådet Länk till annan webbplats.
- Motverka korruption
Hot och våld i socialtjänsten
Vi har, tillsammans med fackförbundet Vision och SSR, tagit fram tre webbsändningar som innehåller fakta, konkreta tips och verktyg att förebygga och hantera hot, våld och otillåten påverkan.
Förebygga hot och våld i socialtjänsten
Starkare skydd för offentliganställda
I juli 2025 skärptes lagar för att stärka offentliganställdas skydd mot otillåten påverkan, hot och våld. Mer information om vad ändringarna innebär bland annat gällande straffskalor och sekretess till skydd för enskild.
Starkare skydd för offentliganställda
Arbetsgivaren har huvudansvaret men arbetet är gemensamt
Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljöfrågorna, men för att det ska fungera som bäst behöver arbetsgivaren arbeta tillsammans med medarbetare och skyddsombud för att förebygga att ohälsa och olycksfall orsakas av hot, våld och otillåten påverkan. Arbetsmiljöuppgifter ska fördelas till chefer i organisationen som har de bästa möjligheterna att genomföra arbetsmiljöarbetet. Cheferna fungerar då som arbetsgivarens förlängda arm.