Anpassning av arbetet
Arbetsgivaren har ansvar att förebygga ohälsa och anpassa arbetsmiljön när en medarbetare behöver stöd för att kunna arbeta. Målet är att medarbetaren ska kunna vara kvar i sitt arbete eller komma tillbaka efter sjukfrånvaro.
Arbetsgivarens ansvar för att anpassa arbetet innebär att den anställde ska kunna vara kvar i eller komma tillbaka till sitt vanliga arbete. För att klara det måste arbetsgivaren anpassa arbetsplatsen till de anställdas olika förutsättningar.
Föreskrift om arbetsanpassning
Föreskriften reglerar arbetsgivares organisation av arbetsanpassning och tillvägagångssätt, för att vid behov anpassa arbetsmiljön för enskilda arbetstagare.
Arbetsanpassning enligt föreskriften är alltså en individuell riktad åtgärd i arbetsmiljöarbetet. Detta är en relevant skillnad mot de flesta andra förskrifter om arbetsplatsens utformning, belastningsergonomi samt om organisatorisk och social arbetsmiljö, som avser ett generellt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa för alla arbetstagare.
Den individuellt riktade arbetsanpassningen som föreskriften tar sikte på blir aktuell när den generella utformningen av arbetsmiljön inte räcker till för att en arbetstagare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Vilka arbetsanpassningsåtgärder som är lämpliga för den enskilde regleras inte utan det ska arbetsgivaren utreda, bedöma och besluta om. Arbetsgivaren ska även fortlöpande följa upp hur arbetsanpassningen fungerar och vid behov justera den.
Förebyggande och vid återgång till arbete
Arbetsanpassning kan enligt föreskrifterna både ses som en förebyggande åtgärd men också som en åtgärd vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro. I den nya föreskriften tydliggörs också att en arbetsanpassning kan både vara tidsbegränsad och varaktig.
Arbetsgivaren behöver enligt föreskrifterna organisera sitt arbete gällande arbetsanpassning så att det finns möjlighet att fortlöpande få information om en arbetstagare är i behov av arbetsanpassning. Arbetsgivare med fler än 10 anställda ska ha rutiner som beskriver vem hos arbetsgivaren som tar emot informationen, vad som händer med informationen, och vad mottagaren ska göra.
Arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsgivarens ansvar för att arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga ska återfå och kunna återgå i arbete är det som vi känner till som arbetslivsinriktade rehabilitering.
Regleringen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen återfinns i flera lagar och föreskrifter. De huvudsakliga lagstiftningar som berörs är Lagen om anställningsskydd, Arbetsmiljölagen och Socialförsäkringsbalken.
- Arbetsmiljölagen, Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.
- Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1), Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.
- 30 kap. Socialförsäkringsbalken, Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.
- 7 § Lagen om anställningsskydd Länk till annan webbplats.
Forskning och utveckling
SKR, Sobona och de fackliga organisationerna stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa via AFA Försäkring.
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor inom kommuner och regioner samt till det privata näringslivet.
AFA Försäkrings skadestatistik tillsammans med omvärldsbevakning är en utgångspunkt i våra beslut om vilka FoU-områden som ska prioriteras.
Anslag ges till fristående projekt eller projekt som ingår i utlysningar av FoU-program inom arbetsmiljö och hälsa. Relevans, vetenskaplig kvalitet och förväntad praktiskt nytta är viktiga kriterier vid bedömning av vilka projekt som ska få anslag.
Det finns cirka 250 pågående projekt och sex pågående forskningsprogram.
FoU-program, AFA Försäkring Länk till annan webbplats.
Suntarbetsliv
Suntarbetsliv bidrar till att kommunicera forskningsresultat och att kunskap från forskning kommer till praktisk nytta på arbetsplatserna.