Publicerad: 27 augusti 2020

Lärarstatistik

Här finns den senast tillgängliga nationella statistiken om skolans kompetensförsörjning och rekryteringsläget för lärare, sammanställd av SKR och ansvariga myndigheter.

Tillgänglig officiell statistik publiceras oftast en gång om året. Det innebär att det är svårt att ge ett enkelt svar på frågan om hur rekryteringsläget ser ut just nu jämfört med början av tidigare läsår. Att se till antalet utannonserade tjänster kan ge en ögonblicksbild. Samtidigt bör man komma ihåg att flera faktorer påverkar antalet annonser, så som behörighetsgraden och personalrörligheten bland befintliga lärare.

Generellt sett är behovet av behöriga och legitimerade lärare fortsatt stort och behovet bedöms öka framöver. Det beror framför allt på att antalet barn och unga ökar i snabbare takt än antalet nyexaminerade lärare. Rekryteringsbehoven påverkas även av politiska beslut som exempelvis krav på legitimation för fler typer av lärartjänster.

Antal lärare

Lärare är en av de största personalgrupperna i kommunsektorn. Sammanlagt finns det cirka 56 000 förskollärare och något fler än 100 000 månadsavlönade grundskollärare och gymnasielärare i kommunerna.

SKR:s rapport Personalen i välfärden 2019

Antal lärare (2019)

Yrkeskategori

Antal månadsavlönade

Andel kvinnor (i procent)

Förskollärare

56 000

96%

Grundskollärare

74 600

79%

Gymnasielärare

25 800

56%

Källa: Personalen i välfärden, Personalstatistik för kommuner och regioner 2019.

Det finns också många lärare som arbetar på skolor med fristående huvudmän. Enligt Skolverket har antalet lärare, omräknat till heltidstjänster, i hela det svenska skolväsendet ökat med drygt 0,5 procent det senaste året. Personalgruppen ”annan pedagogisk personal” har ökat med fyra procent under samma period. Det är bland annat lärarassistenter, elevassistenter, studiehandledare på modersmål, fritidspedagoger och fritidsledare.

Skolverkets rapport Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2019/2020 (PDF, nytt fönster)

Andel behöriga lärare

Jämfört med förra läsåret har andelen lärare med behörighet i minst ett undervisningsämne minskat något i grundskolan men ökat något i gymnasieskolan. Behörighetsgraden skiljer sig åt mellan olika ämnen i både grund- och gymnasieskolan och mellan olika delar av landet. Kommunala huvudmän har högre andel behöriga lärare än enskilda huvudmän.

Andel lärare med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne läsåret 2019/20

Grundskola

2017/2018

2018/2019

2019/2020

Kommunal huvudman

72,4

71,5

71,2

Enskild huvudman

63,4

63,1

62,5

Gymnasieskola

2017/2018

2018/2019

2019/2020

Kommunal huvudman

83,7

84,7

84,9

Enskild huvudman

72,6

72,9

73

Källa: Skolverket.

Stabil personalrörlighet

Rekryteringsläget inför terminsstart påverkas även av hur många lärare som byter skola, arbetsgivare eller jobb. Jämfört med många andra yrkesgrupper i kommunerna är andelen lärare som under ett år lämnar sektorn låg. Grundskollärare byter dock relativt ofta arbetsgivare men stannar kvar inom sektorn.

I den nationella statistiken finns inga belägg för att lärare lämnar yrket i högre utsträckning än andra jämförbara yrkesgrupper. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har i en studie visat att andelen utbildade lärare som arbetar inom utbildning har legat på en ganska stabil nivå de senaste 20 åren.

Det finns en betydande andel utbildade lärare (cirka 15-20 procent av alla utbildade) som arbetar i ett annat yrke och som möjligtvis skulle kunna lockas tillbaka till att arbeta som lärare. Enligt IFAU finns dock inte några tecken på att andelen av dessa blivit högre under senare år.

IFAU:s rapport Bristyrken i offentlig verksamhet (PDF, nytt fönster)

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) :s undersökning ”Lärare utanför yrket” (2017) är arbetsmiljön den vanligaste anledningen som lärare uppger till varför de lämnar yrket. SCB konstaterar samtidigt att just utbildade lärare inte lämnar yrket i högre utsträckning än andra högskoleutbildade som tagit en yrkesexamen.

SCB:s undersökning Lärare utanför yrket (PDF, nytt fönster)

Andel avgångar (inklusive pension) från sektorn respektive arbetsgivare (månadsavlönade, tillsvidareanställda)

Yrkeskategori

Lämnat sektorn

Varav 60+

Bytt inom sektorn

Förskollärare

6%

3%

4%

Lärare

6%

3%

5%

Grundskollärare

6%

2%

5%

Gymnasielärare

7%

3%

2%

Hela kommunsektorn

8%

3%

2%

Källa: Personalen i välfärden, Personalstatistik för kommuner och regioner 2019.

Stort och ökande behov av lärare

Det som i första hand påverkar behovet av lärare är den demografiska utvecklingen med fler barn och unga. Antalet barn och unga mellan 0-18 år har varit omkring två miljoner under flera år.

Men under de senaste åren har befolkningen i dessa åldrar ökat. 2018 uppgick antalet till 2 266 000 personer. Antalet barn och unga väntas fortsätta öka något, även om det inte sker i den utsträckning som tidigare prognoser antagit, för att i slutet av 2030 mattas av. År 2033 beräknas antalet barn och unga vara 2 440 000, vilket motsvarar en ökning om ungefär åtta procent jämfört med 2018.

Den demografiska utvecklingen och kommande pensionsavgångar, medför ett ganska omfattande rekryteringsbehov. Enligt Skolverkets rekryteringsprognos, som utgår från 2018 och sträcker sig till 2033, skulle ytterligare 3 000 lärare och förskollärare behöva examineras årligen för att undvika en bristsituation.

Rekryteringsbehovet är som störst de kommande fem åren och hälften av det totala rekryteringsbehovet återfinns i de tre storstadslänen. När rekryteringsbehovet sätts i relation till antal lärare i respektive län är rekryteringsbehovet i stället störst i Gotlands, Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län.

Skolverkets lärarprognos 2019 (PDF, nytt fönster)

Sammanfattning av Skolverkets prognos 2019

SKR:s rapport Skolans rekryteringsutmaningar

SCB:s Arbetskraftsbarometer

I SCB:s årliga undersökning Arbetskraftsbarometern undersöks rekryteringsläget genom att arbetsgivare tillfrågas om efterfrågan på personer med olika utbildningar.

Rekryteringsläget av lärare har de senaste fem åren varit utmanande men har förbättrats något i senaste undersökningen.

Undersökningen bekräftar att bristen på lärare är fortsatt stor, framförallt inom grundskolan och i fritidshemmet. Inom grundskolan var det 2019 svårast att rekrytera lärare i fritidshem liksom högstadielärare inom matematik och NO.

Många arbetsgivare uppger också svårigheter att rekrytera yrkeslärare, vilket sker samtidigt som många yrkeslärare väntas gå i pension de närmaste åren.

SCB:s sammanställning Arbetskraftsbarometern (PDF, nytt fönster)

Många väljer att utbilda sig till lärare

Lärarutbildning är den i särklass största utbildningen inom högskolan som leder fram till en yrkesexamen sett till antalet nybörjare. Läsåret 2018/19 påbörjade cirka 13 370 personer en lärarutbildning. Antalet nya lärarstudenter är nu tillbaka på samma höga nivåer som rådde i början av 2000-talet. Trots detta utbildas inte tillräckligt många lärare för att möta rekryteringsbehoven.

2018/2019 tog 8 570 personer en lärarexamen. De senaste åren har cirka 8 000 nya lärare examinerats varje år.

Både Skolverket och SKR bedömer att det skulle behöva examineras betydligt fler lärare för att möta behoven, omkring 3000 fler per år. Med tanke på att flera av lärarutbildningarna har ett lågt söktryck och många avhopp är det dock inte ett realistiskt framtidsscenario i dagsläget.

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2020 (PDF, nytt fönster)

Informationsansvarig

  • Bodil Båvner
    Utredare
  • Somia Frej
    Utredare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!