Publicerad 22 februari 2024

Äldreomsorg, personal- och kompetensförsörjning

Sveriges befolkning lever allt längre. Fram till 2031 kommer de som är 80 år eller äldre öka med nästan 50 procent. Även om äldres hälsa har förbättrats kommer därför äldres behov av vård och omsorg öka kraftigt. Samtidigt blir konkurrensen om arbetskraften allt tuffare. Kompetensutmaningen kan främst mötas genom nya arbetssätt och att ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare.

Anställda i äldreomsorgen behöver öka med drygt 30 procent, 58 500 personer fram till 2031, på grund av den demografiska utvecklingen. Ungefär lika många antas gå i pension, vilket innebär att det sammantaget behöver anställas 111 000 personer.

Personalprognos 2021–2031 och hur välfärden kan möta kompetensutmaningen

De största personalgrupperna i äldreomsorgen i kommunerna är undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor. 2021 fanns det cirka 105 000 undersköterskor i kommunerna, drygt 34 000 vårdbiträden och drygt 16 000 sjuksköterskor.

Personalen i välfärden

Stort behov av personal i äldreomsorgen

SKR:s personalprognos visar att det fram till 2031 förväntas behövas 34 500 fler undersköterskor i kommunernas äldreomsorg till följd av ökningen av antalet äldre. Därtill förväntas drygt 38 000 undersköterskor gå i pension, vilket innebär att det sammantaget kommer behöva rekryteras nästan 72 000 undersköterskor fram till 2031. För vårdbiträden respektive sjuksköterskor kommer det behöva rekryteras nästan 20 000 respektive drygt 9 500 till följd av ökningen av antalet äldre och pensioneringar.

Tuff konkurrens om arbetskraft

Samtidigt blir konkurrensen om arbetskraften allt tuffare. Fram till 2031 ökar personer i arbetsför ålder endast med fyra procent vilket motsvarar 253 000 personer. Sysselsättningsökningen av de som är i arbetsför ålder beräknas dessutom bli ännu lägre, endast 169 000 under samma period. Äldreomsorgen behöver således en tredjedel av ökningen av sysselsatta.

Den demografiska utmaningen varierar dessutom över landet, i sex av tio kommuner minskar personer i arbetsför ålder samtidigt som äldre ökar kraftigt. Även om det finns en potential i att öka arbetskraften, så kommer det inte att räcka.

Utveckla arbetssätt och medarbetarnas kompetens

Den största potentialen finns istället i det kommuner och regioner själva kan göra. Genom att fortsätta förändra arbetssätt och ta tillvara och utveckla de befintliga medarbetarna kan behoven av fler anställda minska.

Lösningar för att klara kompetensutmaningen

För att klara kompetensutmaningen behöver organisation och arbetssätt utvecklas. Det handlar bland annat om att ställa om organisationen, till exempel genom använda det stöd som ny teknik kan bidra med, se över och använda kompetensen rätt samt identifiera nya yrkesroller.

Använd kompetensen rätt

Fler arbetar heltid

Om samtliga deltidsarbetande inom äldreomsorgen jobbar tre timmar till i veckan minskar behoven av anställda från 58 500 till 49 800 anställda. Potentialen att öka heltidsarbetet inom äldreomsorgen skiljer sig rejält mellan landets kommuner. Några kommuner har nästan 90 procent heltidsarbetande inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning, medan några kommuner endast har runt 25 procent heltidsarbetande.

Heltidsresan

Förlängt arbetsliv

Redan idag syns en del tecken på att många både kan och vill jobba längre i kommuner och regioner. Antalet personer som arbetar efter 65 år eller kommer tillbaka efter pensionering ökar – sedan 2010 har antalet anställda som är 65 år och äldre i kommuner och regioner mer än fördubblats. Inom äldreomsorgen skulle ett förlängt arbetsliv till 66 år innebära att antalet pensioneringar minskar från 52 900 till 40 300 under perioden 2021–2031 – en minskning med 24 procent.

Främja arbetsmiljöarbetet med stöd av friskfaktorer

Inom arbetsmiljöområdet är kunskapen hög om vad som skapar långsiktigt friska, hållbara och attraktiva arbetsplatser. Organisationer med låg och stabil sjukfrånvaro har mycket gemensamt och kännetecknas av vissa faktorer, så kallade friskfaktorer. När förutsättningarna för friskfaktorer finns på plats och fungerar väl i vardagen, skapas en bra grund för att medarbetare ska må bra, utvecklas och att verksamheten når målen. Kommuner och regioner bedriver redan idag ett främjande arbetsmiljöarbete utifrån kunskapen om friskfaktorer.

Friskfaktorer

Vidareutbildning och språkkompetens

För att klara rekryteringsutmaningen måste möjligheterna till utbildning och vidareutbildning vara goda, framförallt till de stora yrkesgrupperna undersköterska och vårdbiträde. SKR arbetar på olika sätt för att bidra till att säkra och höja kompetensen, till exempel genom att:

  • Verka för en fortsättning av satsningen ”Äldreomsorgslyftet” som upphör 2023.
  • Verka för vuxenutbildningens förutsättningar att leva upp till arbetslivets behov, vad gäller dimensionering liksom relevans och kvalitet.
  • Bidra till utbildningens kvalitet på lokal, regional och nationell nivå genom föreningen Vård- och omsorgscollege, i samarbete med Kommunal och övriga arbetsgivarparter.
  • Höja språkkompetensen genom konceptet språkombud som ägs av Vård- och omsorgscollege samt arbeta för språkutvecklande arbetsplatser.
  • Genom ett fördelaktigt omställningsavtal och omställningsstudiestöd.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Katarina Storm Åsell
    Utredare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.