Publicerad 1 juni 2021

Vad är våld i nära relationer?

Våld i nära relationer är vanligare än man tror och förekommer i alla samhällsklasser och grupper. Det finns flera olika former av våld, och den som utsätts har ofta mycket svårt att lämna relationen.

Så vanligt är våld i nära relationer

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har var fjärde kvinna någon gång utsatts för våld av en partner eller före detta partner. Samtidigt är mörkertalet stort, eftersom det är särskilt svårt att berätta eller anmäla när gärningspersonen är en närstående.

Kvinnor mer utsatta än män

Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor utsätts i betydligt högre utsträckning. Statistik över anmälda misshandelsbrott mot kvinnor år 2019 visar att gärningspersonen var någon kvinnorna hade en nära relation med i 31 procent av fallen. För män var motsvarande siffra 6 procent.

Våldet mot kvinnor i nära relationer är ofta grövre och mer upprepat. Brå:s nationella kartläggning om brott i nära relationer visar att ungefär en tredjedel av kvinnorna och cirka två procent av männen som utsatts för grovt våld i nära relation sökt, eller hade behövt söka, vård på grund av våldet. NCK:s (Nationellt centrum för kvinnofrid) stora studie Våld och hälsa från 2014 visar också att kvinnor i högre grad utsätts för flera olika former av våld, och att våldet mot dem är mer systematiskt och upprepat.

Brott i nära relation, Brå

Anmälda brott 2019, Brå

Våld och hälsa, NCK

Dödligt våld

Den grövsta formen av våld i nära relation är dödligt. Enligt Socialstyrelsen är det fyra till fem gånger så vanligt att en kvinna dödas av en manlig partner än tvärtom. Sedan år 2000 har 13–17 kvinnor dödas av en partner varje år.

Socialstyrelsen, dödsfallsutredningar 2016-2017

Barn som upplever våld

Kommittén mot barnmisshandel uppskattade 2001 att vart tionde barn i Sverige har upplevt våld inom familjen och att fem procent gör det ofta. Men även när det gäller brott mot barn inom familjen är mörkertalet stort.

Kommittén mot barnmisshandel

Hedersrelaterat våld och förtryck

Det finns inga säkra uppgifter när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck eftersom de få undersökningar som gjorts inte är heltäckande och använder olika metoder. Men enligt en kartläggning som genomfördes i Stockholm, Göteborg och Malmö 2017-2018 lever mellan 7 och 20 procent av unga i en hederskontext som kollektivt legitimerar våld. En av tio begränsas av oskuldsnormer.

Örebro universitet, kartläggning hedersrelaterat våld och förtryck Göteborg, Malmö, Stockholm 2017-2018

Olika typer av våld

Våld i nära relation förknippas oftast med fysiskt våld. Men det finns flera former av våld som är viktigt att vara uppmärksam på. Våldet i nära relationer är ofta upprepat, och eskalerar över tid. Riskerna ökar också när den utsatta försöker lämna relationen.

Psykiskt våld

Våld i nära relationer innehåller alltid psykiskt våld. Det kan handla om verbala kränkningar, manipulationer, lögner, hot och isolering av den utsatta. Det psykiska våldet kan få den våldsutsatta att börja tvivla på sig själv och på sin uppfattning om omvärlden. De som utsatts för både psykiskt och fysiskt våld säger ofta att det är det psykiska våldet som är värst. Det är det som gjort mest ont och som varit svårast att återhämta sig ifrån.

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan handla om att hålla fast, knuffa, dra i håret, sparka, ge örfilar, slå med knytnävarna eller ta stryptag. Våldet kan även innefatta användande av tillhyggen. Det är vanligt med slag där det inte syns, vilket innebär att den utsatta kan ha fysiska skador som utomstående inte ser.

Sexuellt våld

Många gånger förekommer sexuellt våld. Det kan handla om kränkande anspelningar, ovälkomna fysiska närmanden, våldtäkt, övergrepp med tillhyggen, att tvingas titta på porr, och att utföra sexuella handlingar i någons åsyn. Det kan också handla om foton eller inspelningar som förövaren använder som utpressning. Sexuellt våld är mycket kränkande och ofta väldigt svårt för den utsatta att berätta om.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är också vanligt. Förövaren kan till exempel övertala den utsatta att ta gemensamma lån eller i eget namn, tvinga eller lura den utsatta att skriva på äktenskapsförord till förövarens fördel, eller att förfalska den utsattas namnteckning. Många gånger tar förövaren full kontroll över ekonomin och den utsatta kan få be om pengar till sig och eventuella barn. Ofta kan förövaren skrämmas med att den utsatta inte kommer att klara sig ekonomiskt vid en separation. Bodelning är också ett tillfälle för förövaren att fortsätta utöva makt och våld.

Materiellt våld

Materiellt våld är till exempel att sparka hål i dörrar eller kasta en mobiltelefon i golvet. Sakerna som förövaren har sönder är ofta sådant som den utsatta värdesätter och behöver. Våldet är skrämmande och innebär ett underliggande hot om att det kan vara den utsatta som blir slagen eller sparkad nästa gång. Materiellt våld kan också utövas i samband med en bodelning och den utsatta kan känna sig tvingad att ge upp materiella ting för att få lugn och ro.

Försummelse

Försummelse är också en form av våld där förövaren använder sig av att den utsatta är i stark beroendeställning. Våldet är vanligast mot äldre eller personer med funktionsnedsättning. Det kan vara att lämna den utsatta utan hjälp eller tillsyn, inte ge tillräckligt med mat eller avsiktligt ge fel medicin.

Särskild sårbarhet

En del grupper är särskilt utsatta vid våld i nära relationer. Ofta handlar om att de lever i en situation som gör att de har en extra stark beroendeställning till förövaren.

Äldre kvinnor

Äldre kvinnor kan efter en lång relation vara starkt bunden till mannen, såväl praktiskt, ekonomiskt som socialt. Föreställningar om att äldre inte använder våld kan också göra att omgivningen inte tar kvinnans upplevelser på allvar.

Yngre kvinnor

Yngre kvinnor kan sakna referensramar hur en normal relation borde fungera. Detta gäller särskilt om det handlar om den första parrelationen, om hon tidigare har utsatts för sexuellt våld utanför parrelationen, och/eller har varit utsatt för våld i sin familj.

Kvinnor i hederskontext

Kvinnor i hederskontext är extra utsatta då förövarna ofta är fler och utgör hela hennes familj, släkt och sociala nätverk.

Medarbetare som utsätts för hedersrelaterat våld

Kvinnor och män i samkönade relationer

Kvinnor och män i samkönade relationer kan isolera sig på grund av bristande acceptans från samhället, vilket i sin tur bidrar till ett starkt beroende av partnern. Partnern kan också hota med att avslöja den våldsutsattas sexuella läggning, vilket kan vara en mycket verkningsfull maktutövning.

Kvinnor med funktionsnedsättning

Kvinnor med funktionsnedsättning kan vara starkt beroende av förövaren. Om funktionsnedsättningen är psykisk eller kognitiv kan hon också ha svårt att beskriva sina upplevelser och kan behöva stöd att förstå att det hon utsatts för är våld. Personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext är en extra sårbar grupp.

Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd

Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd kan känna sig tvingade att stanna i en relation av rädsla för utvisning, vilket också sker om hon lämnar mannen tidigare än två år efter ankomsten till Sverige om inte särskilda skäl föreligger.

Kvinnor i missbruk

Kvinnor i missbruk kan få det svårare eftersom de ofta inte uppfyller normerna om ett ”idealt” kvinnligt brottsoffer. De kan också vara beroende av förövaren för att få tag på droger. De utsätts också ofta för mycket grovt våld – både i relationen, och av andra män.

Kvinnor som är mammor

Kvinnor som är mammor tvingas ofta hantera inte bara sin egen utsatthet och säkerhet, utan också barnens. Samtidigt ökar sårbarheten i de fall våldsutövaren är barnens pappa eftersom han har en rad rättigheter som förälder. Dessutom är pappans våld mot mamman inte bara en attack mot henne utan också mot relationen mellan henne och barnet. I vissa fall behöver både mamman och barnet hjälp att bygga upp relationen igen.

Barn till ustatta medarbetare

Kontakt

Kontakta SKR

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

Har du en fråga om arbetsrätt och kollektivavtal med anledning av det pågående virusutbrottet? Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Frågor och svar om arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kommer att kontakta dig inom två arbetsdagar. För att underlätta återkoppling ber vi dig ange vilka tider du är tillgänglig via telefon. Om kontakt ej kan etableras kan ärendet komma att avslutas.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.






Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef
Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef