Frågor och svar inom arbetsmiljö

Som arbetsgivare ska man se över det systematiska arbetsmiljöarbetet och integrera OSA-föreskriften.

Vilka delar av de systematiska arbetsmiljö är viktiga att se över?

• Det är viktigt att se över rutiner för att undersöka risker för ohälsa och olycksfall orsakade av den sociala arbetsmiljön.
• Det är även viktigt att se över fördelningen av arbetsmiljöuppgifter så att cheferna vet sin roll beträffande de sociala arbetsmiljöfrågorna.
• Sedan är det viktigt att se över att chefer har kunskaper om den sociala arbetsmiljön och att årligen följa upp rutiner beträffande SAM.

Fler frågor och svar kring OSA-föreskriften

Verktyget OSA-kompassen, Suntarbetslivs

Står det någonstans i lagtexten att det finns krav att skyddsombudet ska/måste vara med i riskbedömning inför förändring?

• Arbetsgivare ska erbjuda arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud möjligt att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Riskbedömningar vid planerade förändringar i verksamheten ingår som en viktig del i SAM. Detta står i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt Arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), 4 § och 8 §. Du hittar författningen hos Arbetsmiljöverket. Där finns också arbetsmiljölagen (AML) tillgänglig.
  
  Arbetsmiljöverket
  
• Direkt i arbetsmiljölagen, 6 kapitel , 4 §, står att skyddsombud – liksom skyddskommittén /samverkansgruppen ( 6 kapitel 9 §) - ska delta vid planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och vid upprättande av handlingsplaner.
• Finns det lokalt samverkansavtal bör det där framgå hur skyddsombuden medverkar i arbetsmiljöarbetet.
• Arbetsgivare kan bli skadeståndsskyldig enligt 6 kapitel 11 § AML om inte reglerna om samverkan med skyddsombuden följs.
• Skyddsombuden kan bidra med bra kompetens till cheferna i verksamheten.

I vilken ordning kan fördelning ske? Undertecknar nämndens ordförande fördelning till förvaltningschef , som i sin tur fördelar vidare till verksamhetschef eller enhetschef?

• Kommunerna har inom ramen för kommunallagen stora möjligheter att själva bestämma sin organisation och hur verksamheten ska bedrivas.
• Arbetsmiljöansvaret ligger nära verksamhetsansvaret. Har någon fått uppgifter i verksamheten ligger det nära tillhands att denne också får arbetsmiljöuppgifter för verksamheten.
• Det är viktigt att det klart och tydligt framgår vem det är som har uppgifter inom arbetsmiljöområdet och att medarbetarna vet vem hen ska vända sig till.
• Fullmäktige ansvarar som kommunens högsta organ att nämnderna får nödvändiga resurser för att bedriva verksamheten och fastställer också om nämnden ska ha arbetsmiljöansvar.
• Nämnden kan fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef och sedan låta förvaltningschefen fördela vidare i organisationen. Nämndens beslut är kollektivt, men det är rimligt att ordföranden undertecknar fördelningen.
• Det är bra om arbetstagare med speciella uppgifter , till exempel kemilärare, slöjdlärare, yrkeslärare också ges tydliga arbetsmiljöuppgifter.
• Vid all fördelning av arbetsmiljöuppgifter är det viktigt att hen ges befogenheter och resurser för att kunna sköta uppgifterna på ett bra sätt samt att möjlighet till returnering finns.
• Det gäller att fördela- inte abdikera! Det är viktigt att den som fördelar uppgifter följer upp och ingriper om inte fördelningen fungerar på avsett sätt.

Riskbedömning enligt arbetsmiljölagstiftningen behöver inte göras i samband med förflyttning av medarbetare när det finns vägande skäl enligt AB, men kan självfallet göras ändå.

Anledningen till SKR:s ställningstagande är frågor som ställts av enskilda kommuner och regioner.

Grunden för bedömningen är att en förflyttning görs till samma typ av arbete som medarbetaren hade innan flytten, till exempel från ett lärarjobb till ett annat lärarjobb, men kanske på en annan skola. Förflyttningen i sig innebär inte en ändring av själva verksamheten.

Enligt 8 § 2 st Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om Systematiskt Arbetsmiljöarbete är det just vid planerade förändringar i verksamheten som det ställs krav att arbetsgivaren ska bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa och olycksfall som kan behöva åtgärdas. De exempel som nämns i kommentaren till författningen gäller förändringar under löpande drift, omorganisation, inskränkningar och nedläggning av verksamhet.

I Arbetsmiljöverkets skrift ”Undersökning och riskbedömning i det systematiska arbetsmiljöarbete , andra upplagan, (2003) anges ”ändrade lokaler, arbetsmetoder och arbetsorganisation” som exempel när riskbedömning måste göras.

Däremot kan det ibland vara så att en riskbedömning av arbetsförhållandena visar på att det föreligger samarbetsproblem på arbetsplatsen som i sin tur kan bedömas utgöra vägande skäl för en förflyttning av medarbetare.

Arbetsmiljöverket

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) (OSA-föreskriften) definieras kränkande särbehandling som Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.

OSA-föreskriften tar sikte på personalen. Skolelever eller brukare omfattas alltså inte.

Frågor och svar om kränkande särbehandling

Aktiva åtgärder har till syfte att förebygga och motverka diskriminering. Sexuella trakasserier är både en form av diskriminering och kränkande särbehandling.

Arbetsgivaren ska ha policy, riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier.

Policy riktlinjer och rutiner bör utarbetas av arbetsgivaren i samverkan med skyddsombud på central nivå inom organisationen. Det är även viktigt att de går att tillämpa lokalt. Det är naturligt att rutiner och andra åtgärder för att motverka dessa beteenden följs upp och utvecklas i samklang med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Policy, riktlinjer och rutiner ingår även som en del i arbetsgivarens aktiva åtgärder.

Det är viktigt att samtliga medarbetare har kunskap om hur man i organisationen arbetar för att för förhindra trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier

Det är även viktigt att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur de ska hantera sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.

Frågor och svar om sexuella trakasserier