Publicerad: 7 februari 2020

Nyhet

Därför ökar kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd

Två tredjedelar av kommunerna hade ökade kostnader för ekonomiskt bistånd under 2019. Bristande stöd från Arbetsförmedlingen är en av huvudorsakerna. Det visar en sammanställning från SKR.

Leif Klingensjö.

Leif Klingensjö.

Många kommuner uttryckte en oro för att Arbetsförmedlingens reformering, med stängda kontor, samtidigt som ekonomin blev svagare, skulle öka kostnaderna för ekonomiskt bistånd. SKR:s enkät, som besvarats av 93 procent av kommunerna, visar att den oron var befogad. Två tredjedelar har angett ökade kostnader. Det är stora variationer mellan kommunerna, medianvärdet för de kommuner som angett kostnadsökningar är 11 procent.

– Ekonomiskt bistånd är ett komplext område där kommunerna står inför olika utmaningar. Samverkan mellan olika myndigheter och kommu­nerna är av stor vikt då individer inom ekonomiskt bistånd många gånger är i behov av parallella eller samordnade insatser, säger Leif Klingensjö, sektionschef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

Individanpassad etablering

Det är framför allt det ekonomiska biståndet till nyanlända som lämnat etableringsprogrammet under 2019 som ökat. Många av de individer som kom hit under det stora flyktingmottagandet 2015 lämnade etableringen under 2019. Trots att målgruppen har än snabbare väg till jobb än tidigare, är det många individer som inte är i egen försörjning efter två år.

Efter tiden i etableringen är den enskilde normalt kvalificerad till insatser genom arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Nästan hälften av kommunerna anger som orsak till kostnadsutvecklingen att Arbetsförmedlingen i lägre utsträckning beviljar insatser. När Arbetsförmedlingen, i den omorganisation som sker, inte tar beslut uteblir den statliga ersättningen till individen, vilket påverkar arbetslösa individers möjligheter till egen försörjning.

– Det är problematiskt att etableringsprogrammet och ersättningen endast gäller under två år och att kostnader flyttas över till kommunen när Arbetsförmedlingen inte lyckats stödja individer till egen försörjning. SKR har länge efterfrågat en individanpassad etablering och att kommunerna ska få ansvar och finansieringen för samordningen, säger Leif Klingensjö.

Långvarigt sjuka behov av stöd

En annan orsak till kostnadsökningarna, enligt kommunerna, är att Försäkringskassan beviljar färre individer sjuk- eller aktivitetsstöd. Individer som är långvarigt sjuka och saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som saknar rätt till annan ersättning än ekonomiskt bistånd.

– Det här är individer som har behov av flera samordnade insatser för att komma ur beroendet av ekonomiskt bistånd. SKR anser att det skulle behövas en särskild utredning som specifikt tittar på de här individerna och deras behov av stöd, säger Leif Klingensjö.

Läs vidare

Sakkunnig

Ulrica Runemar
Utredare

Fakta

Ekonomiskt bistånd utgör det yttersta skyddsnätet för att garantera den enskilde en skälig levnadsnivå när andra möjligheter till egen försörjning är uttömda. Under 2018 betalade Sveriges kommuner ut 11,2 miljarder kronor till 206 000 hushåll, antalet biståndstagare uppgick till nästan 400 000 individer.

Under 2019 ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd med 5 procent och hushållen ökade med 3 procent. Källa, Socialstyrelsens månadsstatistik

Närmare två tredjedelar av kommunerna uppger att kostnader för utbetalt ekonomiskt bistånd har ökat under 2019 i jämförelse med motsvarande period 2018. 15 procent uppger att kostnaden har minskat och 19 procent att kostnaden är oförändrad i jämförelse med samma period 2018.

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!