Frågan om vårdplatser är inte bara en fråga om antal

Varje patient behöver få rätt vård vid rätt tillfälle och på rätt plats. Vi måste också fortsätta de breda satsningarna på kompetensutveckling och vårdpersonalens arbetsmiljö.

Pandemin håller fortsatt ett hårt grepp om oss och debatten om den svenska hälso- och sjukvården har tagit fart igen när det nu införts tuffa restriktioner, trots att antalet som är svårt sjuka i covid-19 är betydligt färre än under de andra topparna tidigare under pandemin.

Vi har förstås vaccineringen mot covid-19 att tacka att det trots allt inte är ännu värre. Hittills har regionerna gett över 18 miljoner doser vaccin och nu vaccineras omkring en halv miljoner personer i veckan.

Men läget är mycket ansträngt nu och det ser tyvärr ut att försämras ytterligare den närmaste tiden. Jag har daglig kontakt med läkarkollegor som berättar om hur oerhört tuff vardagen är. Varje dag ställs uppdraget på sin spets för många och det är svårt att känna att man räcker till ibland. Jag känner mycket med alla de som möter patienterna nu.

Vården har under pandemin visat på vilket oerhört stor kapacitet den har och vilken stor förmåga till anpassning som finns. Jag känner mig trygg med att patienter får den akuta vård de behöver. Men många patienter väntar på vård och det är många personal som har haft en väldigt tung arbetsbelastning under lång tid. Och just nu försvåras läget ytterligare av hög sjukfrånvaro.

Hur mår den svenska vården?

Ser vi på svensk vård generellt så har vi både ett väldigt bra hälsoläge och bra vårdresultat. Vi lever längre och mår allt bättre. Många sjukdomar som människor för bara 20-30 år sedan dog av kan vi i dag behandla.

Samtidigt blir vi allt äldre och allt fler lever med kroniska sjukdomar. Varannan svensk har i dag minst en kronisk sjukdom. Det behöver vården bättre anpassa sig till.

Vi behöver bli bättre på att arbeta förebyggande, främja hälsa, och verkligen prioritera det. Vi måste korta tiden mellan att patienten söker vård och får påbörja sin behandling. Vi behöver stötta patienter till egenvård i större utsträckning. Vi behöver se till så att varje patient får rätt vård vid rätt tillfälle och på rätt plats.

Det är ett utvecklingsarbetet som pågått under en längre tid i kommuner och regioner, och som fått en skjuts under pandemin. Samtidigt har belastningen varit extra tung och inneburit att vård behövts prioriterats utifrån medicinska behov i större utsträckning än i ett normalläge. Konsekvenserna av det behöver vi hantera under en lång tid framöver.

De svårast sjuka behöver vårdplatser på sjukhuset

I mätningar över antalet vårdplatser på sjukhus per invånare ligger Sverige lågt i förhållande till andra jämförbara länder. Under 2000-talet har antalet vårdplatser succesivt också minskat, från 2,8 disponibla vårdplatser per 1000 invånare 2008, till 2,0 i dag.

Men borde vi då inte bara öka antalet vårdplatser?

Det är bra fråga, men svaret är inte helt enkelt. Jämförelsen med andra länder är inte heller den helt enkel. I Sverige har vi totalt nästan 300.000 vårdsängar. De flesta vårdsängarna finns i hemmen eller på särskilda boenden för äldre. Det är där de allra flesta som vårdas också får den bästa vården. I många andra länder vårdas de äldre i betydligt högre utsträckning på sjukhus, likt den långvård vi hade i Sverige fram till 90-talet.

En vårdplats är förstås också så mycket mer än en säng och den tekniska utrustningen. Det handlar framför allt om den personal som krävs för att hålla en vårdplats öppen. Även här skiljer sig länder åt, i Sverige har vi exempelvis betydligt fler sjuksköterskor per vårdplats än i många andra jämförbara länder[LH1] .

Att antalet vårdplatser minskat under 2000-talet beror på en positiv medicinsk utveckling och på att samverkan mellan kommuner och regioner har stärkts. Medelvårdtiden för många patienter har kunnat minska genom bättre behandlingar men också tack vare att patienter snabbare kan komma hem när de blivit utskrivningsklara.

På sjukhusen ska de som är i behov av sjukhusets kompetens och resurser vårdas. Den tillgången behöver vi säkerställa genom att ha tillräckligt med personal med rätt kompetens på plats.

Satsningar på vårdpersonalen

När demografiska utmaningar innebär att vårdbehoven kommer att bli mycket större än personalresurserna räcker det inte att enbart lita till nyrekrytering. Hälso- och sjukvården behöver titta på kompletterande lösningar och åtgärder.

Vi behöver fortsätta skapa goda förutsättningar för kompetenshöjande insatser, fler och flexibla vägar in i vårdyrkena och förbättra arbetsmiljön. Ett färskt exempel är att vi före jul kom överens med alla fackförbund inom vården om nya, mer generösa möjligheter för alla som jobbar i vården att vidareutbilda sig med bibehållen lön. Det kommer underlätta för att utveckla arbetssätten och stärka arbetsmiljön.

Arbetsgivarna kan göra mycket för att förbättra villkoren för medarbetarna i vården. Men vi måste också ha bra utbildningar, som staten ansvarar för, som kan möta det stora intresse som finns att arbeta inom vården.

Pandemin har visat, och fortsätter visa, på den svenska vårdens kvalitet, kapacitet och omställningsförmåga. Nu behöver vi fortsätta utveckla arbetet för en jämlik och tillgänglig vård över hela landet där personalen trivs och mår bra.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR








    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen