Publicerad: 30 november 2020

Frågor och svar om ersättningar, sjukledighet och annan ledighet

Vilka ersättningar gäller för gravida arbetstagare som inte får arbeta? (Uppdaterad: 30 november 2020 )

Efter att arbetsgivare genomfört riskbedömning och utvärderat möjliga förebyggande insatser för att skydda gravida arbetstagare att exponeras för risker i arbetsmiljön, kan slutsatsen bli att arbetsgivaren behöver förbjuda den gravida att arbeta. (Enligt 4 kap. 6 § Arbetsmiljölagen, samt utifrån AFS 2007:5)

Den gravida arbetstagaren kan då ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan. Graviditetspenning kan utbetalas utifrån två olika förutsättningar:

  1. Om arbetet är fysiskt ansträngande lämnas ersättning med graviditetspenning tidigast från och med den 60e dagen före den beräknade förlossningen.
  2. Om arbetet innebär risker i arbetsmiljön lämnas ersättning från och med förbudet att arbeta med stöd av arbetsmiljölagen. Här inräknas då risk för smitta vilket inkluderar covid-19 som har bedömts vara en allmänfarlig sjukdom klass 3.

Det är Försäkringskassan som bedömer rätten till graviditetspenning i varje enskilt ärende, och i detta kan de välja att ta kontakt med arbetsgivaren med syfte att säkerställa att möjlighet till andra åtgärder har värderats och uttömts innan förbud skett.

Gravid arbetstagare som fått förbud att arbeta, enligt arbetsmiljölagen, anses inte kunna stå till arbetsgivarens förfogande och har därför inte rätt till lön. Avstängning enligt AB § 10 mom. 4 är inte heller möjlig att använda i situationen (även om själva ordet avstängning förekommer i sammanhanget på Försäkringskassans hemsida).

Graviditets­penning, Försäkringskassan

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), Arbetsmiljöverket

Vad ska arbetsgivaren ta hänsyn till gällande arbetsmiljön för gravida, och då särskilt i förhållande till covid-19?

Ska arbetsgivare hantera gravid arbetstagare på något särskilt sätt?

Vilken ersättning kan medarbetare få som av läkare har fått förhållningsregler att stanna hemma, utifrån konstaterad covid-19 hos annan individ i hushållet? (Uppdaterad: 1 december 2020 )

Folkhälsomyndigheten har meddelat att boende i samma hushåll som någon med konstaterad covid-19 kan kontaktas av läkare och få förhållningsregler som innebär att individen ska hålla sig i hemmet under en begränsad tid. Syftet är att förhindra vidare smittspridning av viruset och sjukdomen.

Det är hälso- och sjukvården (behandlande läkare) som meddelar den som blir berörd av ovanstående. Krav på att stanna i hemmet kan alltså inte initieras av individen själv. Meddelade förhållningsregler anges gälla under begränsad tid, med utgångspunkt från det datum den smittade personen i hushållet konstaterades ha covid-19. Läs mer på nedan länk till Folkhälsomyndighetens hemsida.

Viktigt att notera är att ovanstående är rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, och gäller för alla. Införande av hanteringen av förhållningsregler för hushållskontakter har regionerna ansvaret för. Respektive regions beslut, rutiner och utförande ska därför följas av berörda individer. Enligt smittskyddslagen finns ett tydligt individuellt ansvar för alla att förhindra smittspridning av covid-19, som är klassat som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Boende i samma hushåll som individ med konstaterad covid-19 och som fått förhållningsregler av läkare, kan ansöka hos Försäkringskassan om smittbärarpenning. Det krävs då även att individen inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet samt ett läkarintyg. Smittbärarpenningen utgör knappt 80% av lönen, med högsta belopp på 804 kr/dag.

Efter mottagande av förhållningsregler från läkare ska medarbetare omgående även kontakta och meddela arbetsgivaren detta. Medarbetaren har då också rätt till ledighet utan lön från arbetsgivaren. Sjukledighet ska endast användas som frånvaroorsak om medarbetaren själv insjuknar. Åtgärden avstängning från arbetsplatsen (AB §10 mom.4) för att förhindra att smitta sprids, är inte möjlig att tillämpa i denna situation. Ersättning till medarbetaren är avsedd lösas genom socialförsäkringen, det vill säga smittbärarpenning.

Personer som bor med smittade av covid-19 ska betraktas som möjliga fall, Folkhälsomyndighetens

Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

Förhållningsregler för hushållskontakter införs lokalt

Vilken ersättning kan medarbetare som ingår i en riskgrupp nu få? (Uppdaterad: 18 november 2020 )

Regeringen har beslutat om tillfällig ersättning (viss sjukpenning i förebyggande syfte) för personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet omfattar anställda som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas, och gäller från 1 juli till 31 december 2020. Ersättning kan ges för samtliga dagar i perioden den 1 juli till och med den 31 december 2020, dvs. upp till 184 dagar.

Försäkringskassan beslutar om viss sjukpenning i förebyggande syfte. Ersättningen utges i form av ett schablonbelopp, med högst 804 kr/dag. Läkarintyg som styrker tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävs för att kunna få ersättningen. Det läkarintyg som är beslutat ska användas även för denna grupp, är sedvanligt intyg vid sjukdom (FK 7804). Tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävs för att kunna få ersättningen. Beviljas medarbetaren ersättning så följer med det även en ledighetsrätt under samma period. Gällande lista över riskgrupper anges i förordning 2020:802 under 2 §.

Förordning 2020:802

Om en medarbetare ingår i en riskgrupp för covid-19, ska arbetsgivaren undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen för att minska smittrisken. Det är viktigt att medarbetaren medverkar i arbetsgivarens utredning till exempel genom att berätta om sina symtom/anledningen till att denne befinner sig i riskgrupp. Otillräcklig information kan leda till att arbetsgivaren inte kan utreda möjligheten till anpassning. Om det inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt för att undvika spridning av smittan, och inte heller hemarbete är möjligt, kan medarbetaren söka den tillfälliga ersättningen hos Försäkringskassan.

Innan Försäkringskassan beslutat om den tillfälliga ersättningen föreligger formellt inte ledighetsrätt. Arbetsgivaren bör trots detta ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras eftersom syftet är att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan. Viktigt är då att arbetsgivaren på fråga från Försäkringskassan anger att det är tillhörighet till riskgrupp som är frånvaroorsak för medarbetaren. Sjukledighet eller avstängning från arbetsplatsen ska inte användas som frånvaroorsak. Ersättningar enligt AB § 28 utges inte.

Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

Cirkulär 20:36, Överenskommelse om semesterlönegrundande frånvaro vid frånvaro med viss ersättning till riskgrupper under coronapandemin

Ska arbetsgivaren göra tjänstepensionsavsättning vid frånvaro när arbetstagaren får ersättning från Försäkringskassan utifrån tillhörighet till en riskgrupp?

Vilken ersättning kan föräldrar få som behöver avstå från arbete då deras barn varit allvarligt sjuka och behöver skyddas från covid-19? (Uppdaterad: 12 november 2020 )

Regeringen har fattat beslut att föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning om de behöver avstå från arbete för att de har barn som nyligen (under 2020) har varit allvarligt sjuka och som behöver skyddas så de inte insjuknar i covid-19. En läkare måste bedöma att barnet behöver skyddas från smitta av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Arbetsgivaren ska undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen. Om det inte går att anpassa arbetssituationen kan medarbetaren söka tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan.

För rätt till ersättning krävs det att föräldern har behov av att avstå arbete den aktuella tiden. Möjligheten till ersättning gäller för perioden 1 juli – 31 december 2020, och ersättning kan ges för samtliga dagar i perioden, dvs. upp till 184 dagar. Tiden med tillfällig föräldrapenning ger semesterlönegrundande frånvaro. Det totala antalet dagar som är semesterlönegrundande under ett år är enligt SemL 120 dagar (180 dagar för ensamstående). Om medarbetaren får ersättning så följer med det även en ledighetsrätt från arbetet under samma period. Arbetsgivaren kan bevilja tjänstledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.

Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

Vilken ersättning kan medarbetare som är anhörig till person i riskgrupp få? (Uppdaterad: 12 november 2020 )

Regeringen har fattat beslut att vissa anhöriga till personer i riskgrupp enligt Socialstyrelsens definition, kan ha rätt till viss smittbärarpenning för att avstå arbete under perioden 1 juli – 31 december 2020. Ersättning kan ges för samtliga dagar i perioden den ovan nämnda perioden, dvs. upp till 184 dagar. Möjligheten till viss smittbärarpenning gäller dem som förvärvsarbetar och därutöver arbetar som personlig assistent till anhörig (minst 80 tim/mån) utifrån LSS-beslut. Ersättningen kan även ges till dem som förvärvsarbetar men vars anhöriga har beviljats assistansersättning eller närståendepenning, enligt socialförsäkringsbalken. Mer om berörda grupper i förordning 2020:802 under 5§.

Förordning 2020:802

För att viss smittbärarpenning ska kunna utges krävs det att den anhörige inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet och att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt för att undvika spridning av sjukdomen covid-19.

Formellt föreligger inte någon rätt till ledighet innan Försäkringskassan fattat ett beslut, men arbetsgivaren bör ändå ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras då det handlar om att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja tjänstledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.

Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

Cirkulär 20:36, Överenskommelse om semesterlönegrundande frånvaro vid frånvaro med viss ersättning till riskgrupper under coronapandemin

Vad gäller angående sjukanmälan och ersättningar utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendation om att undvika sociala kontakter när man har symptom på coronainfektion? (Uppdaterad: 9 oktober 2020 )

Det är allas ansvar att hindra spridningen av sjukdomen covid-19 och det är viktigt att stanna hemma vid symptom, även lindriga sådana. Har du nytillkomna symptom på covid-19 som inte går över inom ett dygn bör du kontakta 1177 för att se vad som gäller i den region där du bor för att lämna prov för covid-19, förutsatt att symtomen inte kan förklaras av andra sannolika orsaker så som känd allergi, migrän eller spänningshuvudvärk. Se 1177 för att ta reda på hur det är ordnat med testningen i de olika regionerna.

Lämna prov för Covid-19, 1177

Sjukledighet och ersättning

Arbetstagaren ska i det läget sjukanmäla sig och då får hen sjuklön första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden. Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning.

En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.

Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.

Vår medarbetare blev sjukskriven av läkare eftersom man misstänker att denne blivit smittad av Covid-19. Vilka ersättningar kan bli aktuella? Uppdaterad: 17 mars 2020

Smittbärarpenning

Om arbetstagaren har eller antas ha en smittsam sjukdom, eller om hon eller han smittar eller misstänks föra smitta vidare utan att vara sjuk, bör ansökan om smittbärarpenning göras hos Försäkringskassan.

Information om smittbärarpenning med anledning av Coronaviruset, Försäkringskassan

Ersättning vid sjukdom

Om arbetstagaren blir sjuk och har nedsatt arbetsförmåga har hon eller han i stället rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden. Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning.

En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.

Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.

En skola stänger för att förhindra smittspridning av Covid-19. Vad gäller för föräldrar som är anställda och som då behöver stanna hemma för att ta hand om barn? (Uppdaterad: 25 september 2020 )

Från och med den 25 april 2020 till och med den 31 december 2020 gäller en förordning som innebär att föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn i samband med eventuella skolstängningar, kan få tillfällig föräldrapenning. I samband med att de uppbär tillfällig föräldrapenning har dessa föräldrar också rätt att vara lediga med stöd av föräldraledighetslagen. Tillfällig föräldrapenning enligt ovan utges med en annan beräkningsgrund som innebär att föräldrar kommer att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning.

Vad gäller angående slopat karensavdrag och hur ska det hanteras? (Uppdaterad: 25 september 2020 )

Staten kompenserar tillfälligt för karensavdraget som en åtgärd för att hantera smittspridning av coronaviruset. Främst utifrån att man vill uppmana alla att stanna hemma även vid lindriga symptom, såsom Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Karensavdraget har framförts vara en vägande orsak till sjuknärvaro på arbetet, vilket kan öka smittspridningen. Beslutet gäller från 11 mars till och med 31 december 2020. Det gäller också oavsett sjukdomsorsak.

Hanteringen blir att arbetsgivare ska göra karensavdrag som vanligt vid start av en sjuklöneperiod. Beslutet innebär ingen ändring i sjuklönelagen angående karensavdraget. Arbetstagaren kan sedan i efterhand få ersättning från Försäkringskassan med ett schablonbelopp. Beslut har tagits att även höja beloppet från 700 kronor till 804 kronor, vilket gäller från 1 juni.

Försäkringskassan har en e-tjänst sedan början av april där ansökan om ersättning för karensavdraget görs.

Coronaviruset – det här gäller, Försäkringskassan

Vad gäller angående inlämnande av läkarintyg från arbetstagare? (Uppdaterad: 20 oktober 2020 )

Arbetsgivarna i kommuner och regioner kan redan sedan tidigare besluta att avstå kräva läkarintyg från arbetstagaren, med stöd av kollektivavtalsreglering i Allmänna bestämmelser § 28 mom. 2.

Regeringen har beslutat att krav på läkarintyg upphävs under en period från 13 mars till 31 december 2020. Den läkarintygsfria tiden gäller fram till dag 14 och oberoende av sjukdomsorsak. Försäkringskassan har tidigare fattat motsvarande beslut att under dag 15-21 i sjukperioden krävs inte läkarintyg vid ansökan om sjukpenning. Från 1 november avslutas dock den läkarintygsfria tiden under dag 15-21, enligt nytt beslut från Försäkringskassan.

Sammantaget innebär det (från 1 november) att under de första två veckorna behöver generellt inte läkarintyg lämnas in för att få rätt till ersättning vid sjukdom.

Coronaviruset – det här gäller, Försäkringskassan

Arbetsgivare ska få ersättning från staten för sjuklönekostnader från 1 april till 31 december. Hur ska det hanteras i praktiken? (Uppdaterad: 21 juli 2020)

Arbetsgivare får i dagsläget delvis ersättning av staten för sjuklönekostnader som arbetsgivaren har från 1 april till 31 december 2020. Beslut har fattats att regelverket för ersättning för höga sjuklönekostnader tillfälligt ändras för att omhänderta ersättningen till arbetsgivarna.

Hanteringen blir att arbetsgivaren ska göra sedvanlig inrapportering av sjuklönekostnader i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket. Ersättningen till arbetsgivaren sker sedan genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto.

För arbetsgivardeklarationerna avseende perioden 1 april – 31 juli ersätts sjuklönekostnader fullt ut. För arbetsgivardeklarationerna avseende perioden 1 augusti – 31 december ersätts arbetsgivare för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt. Ersättningen är fastställd till olika procentsatser beroende på storleken av arbetsgivarens totala lönekostnader.

Åtgärder inom sjukförsäkringen med anledning av nya coronaviruset, Regeringen

Vad gäller för ersättning när arbetstagare stannar hemma extra dagar i slutet av sjukledigheten, på rekommendation av Folkhälsomyndigheten? (Uppdaterad: 9 oktober 2020 )

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla som känner sig sjuka ska stanna hemma. Har du nytillkomna symptom på covid-19 som inte går över inom ett dygn bör du kontakta 1177 för att se vad som gäller i den region där du bor för att lämna prov för covid-19, förutsatt att symtomen inte kan förklaras av andra sannolika orsaker så som känd allergi, migrän eller spänningshuvudvärk. Se 1177 för att ta reda på hur det är ordnat med testningen i de olika regionerna.

Lämna prov för Covid-19, 1177

Med en konstaterad covid19-infektion ska man stanna hemma tills man känner en stabil förbättring med feberfrihet i minst två dygn och att det gått minst sju dagar sedan symtomen började. Beroende på om arbetstagaren fått ett positivt provsvar, ett negativt provsvar, eller har symptom men inte har testat sig gäller olika rekommendationer om återgång till arbete.

Hur länge ska jag stanna hemma?, Folkhälsomyndigheten

Enligt smittskyddslagen har den enskilde ett stort ansvar för att inte sprida smitta vidare.

De två extra feberfria dygnen respektive de sju dagarna efter början av symptom, ska inräknas i sjukledigheten och arbetstagaren får ersättning med sjuklön under dag 1-14. Efter sjuklöneperioden övergår bedömningen om ersättning till Försäkringskassan.

Arbetstagare som insisterar på att bryta rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och genast återgå i arbete bör arbetsgivaren särskilt ha en kontakt och dialog med. Arbetsgivare kan formellt inte hindra att arbetstagare friskskriver sig och återgår i arbete, men kan självfallet stänga av arbetstagaren från arbetet. I dagens situation med covid-19 kan man nog ändå förvänta sig hög efterlevnad av Folkhälsomyndighetens rekommendation att stanna hemma de extra dagarna.

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

Har du en fråga om arbetsrätt och kollektivavtal med anledning av det pågående virusutbrottet? Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Frågor och svar om arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kommer att kontakta dig inom två arbetsdagar. För att underlätta återkoppling ber vi dig ange vilka tider du är tillgänglig via telefon. Om kontakt ej kan etableras kan ärendet komma att avslutas.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.






Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef
Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!