Sluta ge uppdrag till länsstyrelsen som hör hemma hos regionerna

Regeringens dubbla signaler bidrar till en otydlighet vad gäller ansvar och befogenheter på regional nivå. Det skriver Anders Henriksson, ordförande SKR, och Anna Hed, ordförande SKR:s beredning för tillväxt och regional utveckling.

Sverige är i en brytningstid. Vi befinner oss i en grön omställning som ska möta klimatkrisen, samtidigt som vi måste hantera bristen på arbetskraft, rusta upp vår civila beredskap samt utveckla välfärden i hela landet.

Fel uppdrag till fel aktör

Landets 21 regioner kan genom sitt regionala utvecklingsuppdrag bidra till den samhällsomställning som är nödvändig. Men en otydlig statlig styrning och kortsiktig finansiering gör att utvecklingsarbetet inte når sin fulla potential. Ett betydande problem är att regeringen ger länsstyrelserna uppdrag inom områden som regionerna egentligen ansvarar för.

Regeringens kommande utredning av den regionala utvecklingspolitiken bör fokusera på hur man kan skapa bättre förutsättningar för de folkvalda på regional nivå att axla det ansvar riksdagen gett dem. Därigenom får vi också en stärkt utvecklingskraft i hela landet, där regionerna utifrån den lokala kännedomen kan bidra till ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv, utvecklingen av hållbara transporter och livskraftiga landsbygder med god tillgång till service.

Sedan 2019 har samtliga regioner samma lagstadgade ansvar för länens samlade utveckling och tillväxt. Det innebär att det regionala utvecklingsuppdraget har förts över från statliga myndigheter till politiska organ på regional nivå.

Oklart vem som leder arbetet

Riksdagen motiverade förändringen med att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas utifrån sina särskilda förutsättningar samt att de väl känner till lokala behov och förhållanden. De ville även stärka den demokratiska förankringen för att medborgarna i större utsträckning ska kunna påverka och utkräva ansvar av de förtroendevalda i sin region.

Konkret innebär regionernas uppdrag att driva, leda och samordna utvecklingen i regionen genom strategiska samarbeten med kommunerna, näringsliv, akademin, statliga myndigheter och civilsamhälle. Regionerna ska därmed vara den naturliga ingången för frågor som rör näringsliv, infrastruktur, energi, kollektivtrafik och kultur, samt välfärdsfrågor som hälso- och sjukvård. Områden som både berör invånares vardag och innefattar långsiktiga investeringar.

Men regeringen fortsätter att ge länsstyrelserna nya uppdrag att leda utvecklingsarbete och bedriva samordning på regional nivå, exempelvis inom områden som folkhälsa och energiplanering. Länsstyrelsen har också kvar sitt instruktionsenliga uppdrag att ”främja länens utveckling”.

Ineffektiv användning av skattemedel

Regeringens dubbla signaler bidrar till en otydlighet vad gäller ansvar och befogenheter på regional nivå. Otydlighet i mandat skapar parallella strukturer och konkurrerande utvecklingsagendor, vilket drabbar såväl invånarna som de företag och organisationer som vill investera och utvecklas i länen.

Finansieringen av regionala utvecklingsinsatser sker dessutom till stor del med projektmedel över några år. Detta påverkar regionernas möjlighet till strategisk planering och resurssättning. Det är sammantaget en ineffektiv användning av våra gemensamma skatteresurser.

För att det regionala utvecklingsarbetet ska nå sin fulla potential behöver regeringen ge regionerna rätt förutsättningar. Mandatet att leda, driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet behöver entydigt bli regionernas. Regeringen behöver också ge länsstyrelserna tydliga direktiv så att de kan hitta sin nya roll vid sidan av regionerna.

Anders Henriksson, ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Anna Hed, ordförande SKR:s beredning för tillväxt och regional utveckling

Debattartikeln publicerades i Altinget 15 maj 2024